Skördetid

Igår fredags när jag kom in i min polytunnel på eftermiddagen doftade det äntligen melon. Jag kollade den gulaste och den hade en spricka i skalet, så det var inte mycket att vänta på. A och jag fick oss varsin stor bit och melonen var hur söt som helst hela vägen ut till skalet. Resten delade vi på till frukost morgonen efter.

Sorten heter Collective farm woman och ska komma österifrån. Fröna kommer från ett mindre ställe som specialiserat sig på att hålla liv i äldre sorter som är värda att odla.

Ett dygn senare var melondoften ännu starkare i tunneln och jag hittade en gul melon av den andra sorten.

Idag plockade jag melon nummer två och åt till frukost. Den har ett namn som börjar på Minnesota och fortsätter med ett ord som inte längre är politiskt korrekt, men har att göra med deras litenhet.

Minnesota-melonerna var inte alls lika söta, men hade en god melonsmak.

Tomaterna har nu kommit till en den punkt där vi inte längre orkade äta upp alla jag plockade in till middan. J hade grillat och till det gjorde han en smaskig sallad med hemodlade gula, orangea, rosa och röda tomater, gurka (också från tunneln), mozzarella och olivolja. Mums. Och så mycket att vi har rester kvar.

Igår eftermiddag satte J och jag upp bron som jag köpt. Vi har visserligen inte så mycket land på andra sidan bäcken, men då och då ska man över för att röja lite och då är det smidigare med en riktig bro än att balansera på balken som ligger över eller att hoppa. Men allra mest vill jag ha en bro för att kunna sitta eller ligga uppe på den och titta ner på vattnet.

Vi har i många år tänkt att vi skulle ha en liten damm i trädgården. För ett antal år sedan (alldeles för många) fick vi i pengar i present från mina föräldrar som skulle gå till dammen. I samma veva dök Englands-planerna upp så vi sköt dammen på framtiden tills vi visste var vi skulle bo permanent.

Nu vet vi var vi ska bo åtminstånde några år, men någon damm har det inte blivit än. Vi har ju vår lilla bäck. Därför bestämmer jag härmed att vår 40-årspresent (tror jag det var) blev en bro där man kan titta ner i bäcken istället för en damm. Och jag är väldigt nöjd med den presenten. Tack så jättemycket till mina föräldrar.

Vår fina bro