Gräva en grop åt sig själv

De senaste veckorna har jag styrketränat i trädgården så mycket jag orkar. Planen är att skaffa en polytunnel (lite som ett växthus, fast med plast uppspänt över en stålram). Folk brukar säga att man får dubbla storleken till halva priset jämfört med ett växthus. Fast jag antar att de inte håller för en halvmeter blötsnö.

En stor nackdel med att odla under plast eller glas är att man måste ordna med vattningen själv. Men jag har en plan…

Om man tar regnvattnet som faller på tunneln och leder in det under den så kan åtminstone de större plantornas rötter leta sig ner dit. För att vattnet inte ska sjunka för långt ner och försvinna har jag lagt en dammduk en bit ner så det blir en liten reservoar under jorden.

Här har jag kommit en bit i grävandet. Grästorvorna la jag upp mot bäcken för att höja marknivån där. Och jag är väldigt stolt över att ha orkat gräva allt själv. I lerjord.

Nu är dammduken i. Bara att fylla på med vatten för att få en småbarns-pool. Eller varför inte sand…

… och dräneringsrör. Lite betongblock också för att göra det ännu finare.

Jag beställde grejor lite i underkant för att försäkra mig om att inte få en massa över. Leveranstiden för mer betongblock är ett par dagar, så på onsdag hoppas jag kunna lägga ner resten av betongblocken till gångarna och sen börja fylla på med sand och slutligen jord.

Tidigare hoppades jag hinna få klart allt till mitten av augusti för att kunna ägna mig åt lite höstodling. Det började kännas stressigt, så planen nu är september för att kunna sitta och njuta i värmen därinne i höst. Jag har sett bilder på hängmattor uppspända i polytunnlar och A drömmer om en hängmatta. Måste bara kolla att den håller för det.

Vi har många katter som patrullerar vår trädgård, men bara en av dem är riktigt kel-sjuk. Hon gillar att vara med mig när jag pysslar i trädgården. Särskilt när jag gör många och långa avbrott för att gosa med henne. Det är en väldigt pratsam kisse också. När hon får syn på mig jamar hon och sen fortsätter hon tills jag klappar henne. Är hon en bit bort och jag jamar till henne så svarar hon.

I sommarvärmen har dörrarna stått uppe och då har hon kommit in och utforskat huset. Men framför allt har hon letat efter människor som kan klappa henne och klia henne på kinderna.

Nattetid har vi bara fönstren öppna. A som sover på nerevåningen väcktes vid femtiden en morgon av att katten hoppade in och jamade.

Nästa natt såg A till att de stora fönstren var stängda och bara lilla vädringsfönstret var öppet. Men på morgonen kravlade sig katten in genom det lilla fönstret och väckte honom.

När katten tröttnat på att väcka A gick han upp till oss. Jag vaknade av att katten satt på min mage. Och spann. Ganska gulligt, faktiskt.

Nästa natt hade A bara en liten springa öppet på vädringsfönstret, så att inte ens en katt skulle kunna ta sig in. Nästa morgon hördes en massa ledset och upprört jamande genom glipan och väckte honom ändå.

Slutligen sov han med helt stängt fönster och då fick han äntligen sova ifred. Jag vet inte riktigt hur katten tog sig dit, men den morgonen satt hon på garagetaket istället (intill vårt sovrumsfönster) och jamade och jamade.

Vid frukosten satt hon på fönsterbrädan och kunde inte förstå varför vi inte släppte in henne.

Vårt första fikon har just blivit moget. Jag var tvungen att googla för att veta exakt när det är dags att plocka sina fikon. Ett tecken är att de inte står rakt upp eller ut längre, utan hänger ner från sin stjälk. Dessutom ska de vara mjuka.

När skalet börjar spricka är de perfekta. Då får man vara snabb innan getingar eller fåglar upptäcker att det är dags.

Jag delade på den (med en kniv) och sen delade hela familjen på den (åt upp, alltså). Nedersta halvan var allra sötast och godast. Mmm.

J hade lite otur häromveckan och satt i vår bil när den blev påkörd i mycket sakta mak på en parkeringsplats.

Det blev bara lite plåtskador som den andras försäkringsbolag kommer betala reparationerna för, men det blir ju lite pyssel ändå.

Vi konstaterar att service skiljer en del mellan här och i Sverige. Nån kom till Js jobb och hämtade vår bil och körde den till verkstaden. Sen kom någon och lämnade en hyrbil på Js jobb som vi får ha tills vår bil är klar. Har inget minne av att hämtning och lämning ingår i Sverige.

Man kunde ju trott att det borde gå snabbt att banka ut det där och lacka om, men tydligen behövde de beställa nån del. Kanske får vi tillbaka den på fredag, annars i början på veckan efter.

Största problemet med hyrbilen är att den har manuell växel. Nu när jag kört automat ett par år är det ganska jobbigt att byta tillbaka. Ja, ja, det är väl nyttigt att träna så jag inte glömmer bort det helt. Fast mest letar jag efter ursäkter att jobba hemifrån. Lite seg att accelerera är den också. Största fördelen är att den är liten. Nu kan jag tryggt möta bussen på den smala vägen jag kör till jobbet (utom på ett extra smalt ställe där det faktiskt är bättre att vänta).

Sedan Google var här så har vägen breddats ordentligt överallt utom mellan de vita staketen. Hyggligt bred väg, ny asfalt och relativt få bilar gör det här till en ganska trevlig väg till jobbet.