Kultur och engelska trädgårdar

I helgen tog vi en tur till Oxford. Ashmolean museum hade en specialutställning med japanska broderade tavlor. K var lättövertygad, men även resten av familjen följde snällt med efter löfte om att vi skulle äta glass också.
På museet gick K och jag direkt till specialutställningen. Det var många stora broderier som måste tagit man-år att tillverka, men de flesta hade ganska brunaktiga färger så det var inget jag skulle vilja hänga upp hemma. Fast ett par undantag fanns det, broderade påfåglar i fina färger och ett havsmotiv där silketråden verkligen fick vågorna att glänsa.
Under tiden gick J och A i de vanliga utställningarna. A hade fått ett papper med bilder på olika föremål som man skulle söka upp i museet. Det verkar vara standard här att barnen får ett papper med uppgifter för att göra kulturella besök intressantare. De såg nån mumie och en massa svärd och krukor.

Efter någon timme hade vi fått månadens kulturdos och gick till vårt favoritglasställe. Denna dag hade de chokladglass som smakade hur mycket choklad som helst. Ljuvligt. Till den tog jag en kula grekisk youghurt-glass med honung. A tog samma och övriga valde fruktigare glassorter med vanilj respektive vaniljsås-glass.

En del av dagens glassorter (vaniljsås = creme anglaise, vilket betyder engelsk grädde på franska).

Som planerat har jag studerat engelska trädgårdar nu när vi är här. Från sovrummet har vi roat betraktat hur vinterns blåsiga väder påverkat våra grannars plank. En period var ett parti av planket uppe ett par dagar åt gången och sen nerblåst igen några dagar. Mot slutet hjälpte en trädgårdsstol att hålla uppe det hela, men nu verkar det vara kört.

En klassisk engels trädgårdsdetalj av en typ som sällan kommer med i de böcker och tv-program som når Sverige.

Det finns ytterst få målade plank och staket här. Antingen har man ett omålat plank som blir grönt av alger med tiden och sen ruttnar och byts ut till slut. Eller så har man tegelmur som också blir grön av murgröna eller alger, bryts ner av frostsprängning och med tiden lutar betänkligt. Övriga varianter är korrugerad plåt (ofta lutande) och metalnät med tuja. Tujan är effektiv mot både vind och insyn och förfaller inte på samma sätt som övriga tomtgränsvisare. Lite sugen blir jag att göra en alternativ Engelska-trädgårdar-bok, men det kanske inte är bra för grannsämjan.

Mer på samma tema.