Väder

Plötsligt smäller det till

I förmiddags, en stund efter 10, gick jag för att handla mat. Affärerna har lite begränsade öppettider på söndagar, men det var öppet och folk där inne, så jag gick in och började plocka på mig varor.

Efter en liten stund kommer ett kundmeddelande som jag inte lyckas höra. Fem minuter senare ett till. Något om kassorna. Nästa meddelande lyckas jag höra; På grund av lagar är vi inte tillåtna att öppna kassorna än. Eftersom klockan nu var 10.50 gissade jag att de skulle dra igång kassorna klockan 11. Fem i hade jag hittat allt jag behövde och ställde mig i kön.

I flesta kassorna satt personal beredd och vid varje var det en kö på 3-4 personer. Jag hörde närmsta kassörskan berätta att lagar förbjuder dem att sälja varor mer än 6 timmar på söndagen, så det var därför de inte öppnat kassorna än. Det sägs ju att öststatsfolk är bra på att köa, men engelsmännen är ganska duktiga också. Inga sura miner, bara tålmodig väntan. Och jag tänkte på att när jag växte upp var de flesta affärerna inte söndagsöppna alls i Sverige. Då är ju sex timmar lite bättre i alla fall.

När det var en minut kvar började kassörskorna göra sig beredda. Den närmsta höll i en flaska matolja. Nästa hade en limpa i högsta hugg. Så på slaget 11 smällde det till. Kassorna började fungera och blippade glatt åt matoljan och brödet och allt som kom efter. De tålmodigt väntande människorna suckade ut och vaknade till ur sin halvdvala. Snart var det min tur att få varorna blippade och sen gick jag hem med mina matkassar (och ryggsäcken fylld med det tyngsta så klart).

Vi har haft lite fuktig tryckande värme på sistone, så att vi blev väckta av åska natten till fredag kom inte direkt som en överraskning. Det var mindre än 10 sekunder mellan blinkningarna och dessutom spöregnade det, så jag sprang runt och stängde alla fönster. Barnen hade redan dragit ur sladdarna till sina datorer och börjat dra igen fönster när jag kom upp till dem. Vi kan inte se blixtarna åt något håll, bara blinket. Det måste kommit över oss från en riktning vi inte har några fönster och är på väg åt andra hållet vi inte har fönster.

Plötsligt smäller det ordentligt och hela huset skakar till. Barnen tycker det är lite otäckt. Det var inte många hundra meter från oss det slog ner, men det finns många hus och framför allt träd som ligger högre upp i närheten, så för egen del fanns det egentligen inget att vara orolig för.

En kvart senare har det dragit förbi. Det blinkar fortfarande ganska ofta, men svagare. När regnandet upphör så hörs mullret plötsligt tydligare men snart hörs det längre och längre bort. Dags att somna om, även om det är lite svårt efter all uppståndelse.

Nästa dag är oron bytt mot nyfikenhet och barnen vill se riktiga blixtar istället för bara blinkandet. Prognosen säger stor risk för ännu värre åska under lördagen. Väder-människorna kan inte lova exakt var och när. Bara att många i England kommer få se tropisk åska under lördagsdygnet. Vi väntar och hoppas lite men sover sött hela natten till lördagen. Under lördagen hör vi åskmuller på avstånd vid tre olika tillfällen och K ser ett par blixtar långt borta, men det är allt. Och den fuktiga värmen är kvar.

Kategorier: Hemmaliv i England, Väder | Lämna en kommentar

Patchad och glad

Idag var det dags att hjälpa till på allvar med testningen. Jag fick en patch (mät-mojäng) klistrad på mig och sen kunde kollegorna kolla min puls, andning och temperatur på webben. Hade jag fått någon sorts kontaktsmörja innan patchen sattes på och sen legat still i en säng kanske den lyckats mäta bättre, men lite resultat lyckades de klämma ur mig.

När det ser ut som att jag glömt att andas har jag troligen bara rört på mig. Att pulsen åker jojo är nog som det är däremot.

När det ser ut som att jag glömt att andas har jag troligen bara rört på mig. Att pulsen åker jojo är nog som det är däremot.

I morse var det frost för första gången på någon månad (och typ femte gången i vinter). Jag fick skrapa bilrutor och det kändes lite ovant. Magnoliablommorna som var stora, vita och vackra igår tog kylan hårt. Många blommor var brun-vissna i kanten så magnoliaträden såg trista ut. Deppigt. Kanske blir det en frostnatt till innan det är över för den här ”vintern”. Våra fuchsior verkar ha klarat det bra i alla fall. Många av fjolårets blad är fortfarande gröna och nu kommer det massa nya små blad. Till helgen ska jag nog vår-klippa dem så de blir riktigt fina.

Och slutligen grattis till födelsedagsbrodern.

Kategorier: Jobb, Väder, Växter | Lämna en kommentar

Vår

Den här helgen har bjudit på bästa vädret hittills i år. J och jag tog frukostkaffet i trädgården i morse. Jag kallar det trädgården, men uteplatsen är väl ett lämpligare namn. Å andra sidan så växer det ju en hel del i rabatterna och det ger lite trädgårdskänsla. Termometern visade 35 grader, men gissningsvis var det 10-12 grader i skuggan. Mitt på dagen var det över 15 grader och kaffe på ett fik vid ett Garden Center.
Vi har vant oss vid att efter några timmar sol blir det mulet och kanske regn igen, så att det är sol flera dagar i sträck känns fortfarande ovant.

Jag har skrubbat större delen av trädgården också (mer än vad som syns på bilden). Sen ska jag pensla på mer algdödarmedel. Jag är inte lika tolerant mot grönt slem som engelsmännen verkar vara.

Jag har skrubbat större delen av trädgården också (mer än vad som syns på bilden). Sen ska jag pensla på mer algdödarmedel. Jag är inte lika tolerant mot grönt slem som engelsmännen verkar vara.


För ungefär ett år sedan skrev jag om våren på bloggen och bara ett par dagar senare blev det kallt och några centimeter snö och en del av vår hyresvärds perenner dog. I prognosen för närmsta veckan är vi långt över nollgradigt, men man vet ju aldrig.

Kategorier: Hemmaliv i England, Väder | Lämna en kommentar

Plötsligt händer det

För drygt en vecka sedan mailade IKEA och lovade ett presentkort på 100 pund i kompensation allt strul. Sen gick dagarna och jag hade redan gett upp hoppet om att de någonsin skulle skicka något. Men nu har det här dykt upp:
IKEA compliments
Vi får väl se om vi orkar pallra oss iväg till IKEA någon gång och använda kortet.

Och enligt yr.no:s väderprognos är det noll mm regn i flera dagar i streck. Annars brukar det alltid komma lite varannan eller var tredje dag. Det var inte riktigt lika positivt på ett annat ställe jag kollade, men hyggligt ändå. Hoppas att högtrycket parkerar sig hos oss ett tag.

Fint väder

Kategorier: Hemmaliv i England, Väder | Lämna en kommentar

Översvämningsuppdatering

Environment Agency har en karta där man kan se översvämmningsvarningar för England. Det går att zooma in så man till och med ser vilka fält häromkring som ligger under vatten. Så här ser det ut i Oxford. Eller gjorde nyligen i alla fall. Vägen västerut från Oxford ska vara öppen igen, men inte den söderut.
Oxford flooding
Man får höra lite berättelser om tidigare översvämmningar. Som när en av mina bekanta fick övernatta i bilen för när hon var tvungen att vända så hade det blivit mer vatten åt andra hållet så hon kom inte ditåt heller. Eller brandmannen som sa att det här var den ovanligaste dagen hittills. Han hade sett en bil flyta ut på ett gärde, en guldfisk simma förbi på Main street och sen kom scoutledaren paddlande förbi i en kanot på samma väg. Och någons gamla mamma som funderade på att sätta gummistövlar på fina bordet ifall vattnet kom högre upp (det kom aldrig ens i närheten av huset).

Kategorier: Väder | Lämna en kommentar

En dag, två hus, två vattenläckor

I natt vid halv tre när J och jag äntligen kunde gå och lägga oss så sa han ”Imorgon kan det bara bli bättre”. Och så här långt har julafton gått hyggligt. Vi tog sovmorgon. Nu har jag varit och handlat det sista (hoppas jag). Kylskåpen är fulla med bland annat en stor svensk skinka, prinskorvar, svensk leverpastej, engelska pastejer, rökt och gravad lax, sill och en massa annat gott. J ska snart dra igång tillagning av köttbullar och Jansson (jodå, vi ha köpt svensk ansjovis också). Det är nästan löjligt enkelt att hitta svensk julmat här.

Så god jul på er allihopa och jag får väl be om ursäkt att vi skickat gårdagens väder vidare mot Norden. Vi njuter av solen och återhämtar oss efter gårdagen. Klockan två (tre svensk tid) ska vi titta på en DVD med Kalle Anka och hans vänner som firar jul. Och sen är det bara att vänta på paketen…

Igår förmiddag var det dags att få nyckeln till huset där vi ska bo det kommande året. J och jag gick dit i rask takt. Paraply var inte att tänka på; det blåste för mycket, men vi hade tur att det bara duggregnade just då. Efter att ha skrivit under en massa papper gick mäklaren och lämnade oss att besiktiga huset. Mycket var redan inskrivet, men vi hittade lite skrapmärken, smuts och annat som mäklaren missat att skriva i. Det är tydligen helt ok att hyra ut smutsiga hus, men är det smutsigt så kan hyresgästen lämna tillbaka det i samma skick. Enligt protokollet var väggarna inte beige. Färgen heter Magnolia! Alla magnolior jag sett har gått i vita och rosa nyanser, så jag kommer nog fortsätta kalla det beige. Och magnoliorna borde känna sig förorättade.

Efter lunch hemma tog vi dit barnen och första lasset grejer i bilen. K och jag började skruva ihop IKEA-lampor och A bara njöt av att ha ett stort fritt golv i sitt rum. Sen lekte barnen kurragömma och annat medan J och jag fortsatte fixa. J städade köket noggrant (det behövdes). Han drog igång diskmaskinen med en skål med ättika i för att försöka bli av med kalkavlagringarna. Plötsligt började det rinna ut vatten på golvet. Mycket. Med hjälp av en disktrasa och den lilla skålen tömde vi diskmaskinen och torkade golvet. Nån halvtimme senare, när vi var klara, hämtade jag protokollet och fyllde i en sak till som var trasig. Suck.

Tillbaka i gamla huset beställde vi hem pizza. Lyxigt att få mat hemkörd i busvädret. Barnen slapp gå ut något mer, men J och jag for till en grannstad för att handla glödlampor, krokar och annat vi behöver till nya huset. Dessutom hämtade vi en matt-tvätt-dammsugare som vi köpt. Grannstaden ligger lite dåligt till när det blir översvämning, men det var inte så illa den här gången. Bara det vanliga – stora vattenpölar i yttre delarna av vägen. Diken vid vägen är mycket ovanliga här, istället samlas vattnet på vägen och ligger där tills det avdunstat eller sjunkit ner genom jorden.

På kvällen friskade det i ytterligare. Regnet piskade mot fönstret i vardagsrummet där J och jag satt och tittade på TV. Plötsligt upptäcker J att det droppar från taket vid fönstret. Det är ett burspråk och taket över det höll uppenbarligen inte för så mycket regn rakt från sidan. En stund senare är mycket upptorkat och jag står och håller en brödform under läckan som J får byta med jämna mellanrum medan vi klurar på en mer långsiktig lösning. Picknickfilten har plastad baksida och J lyckas få fast den mellan fönstret och droppstället. Sen får dropparna åka kana ner till brödformen som nu kan stå på fönsterbrädan.

Påsklämmor funkar bra för att sätta fast picknickfiltar vid fönster.

Påsklämmor funkar bra för att sätta fast picknickfiltar vid fönster.

Påsklämmor funkar också för att göra en snygg tunnelavslutning på picknickfilten åt vattendropparna.

Påsklämmor funkar också för att göra en snygg tunnelavslutning på picknickfilten åt vattendropparna.


Äntligen kan jag sätta mig ner! Nu räcker det att vi håller oss vakna och tömmer formen var tionde minut.
Så till TV-program som ”Worst celebrity moments 2013” och glögg vakar vi in julafton. Vid tvåtiden slutar regnet och prognosen förutspår bara någon liten skur vid fyratiden så då går vi och lägger oss. Imorgon kan bara bli bättre.

Kategorier: Hemmaliv i England, Väder | Lämna en kommentar

Julstämmning, eller…

I fredags var det Dickensian evening i vår lilla stad. Det är en engelsk version av julskyltning, men utan nyprydda skyltfönster. Istället är det frivilligt att ta på sig sina viktorianska kläder, vilket många som jobbar i affärerna gör. Vissa andra också.

Runt renen var det fullt med folk som ville titta och klappa.

Runt renen var det fullt med folk som ville titta och klappa.

Alla föreningar jag hört talas om och några till hade sina egna stånd där de sålde lotter. Vid det här laget känner vi väl igen vanligaste varianten: Alla som är med i föreningen skänker grejor – oftast vin, choklad, skönhetsariklar eller leksaker. Grejorna läggs på ett stort bord och varje sak får ett eget nummer som slutar på noll eller fem. Lotterna säljs fyra eller fem för ett pund och får man ett nummer som slutar på noll eller fem så får man leta reda på sin vinst.

RAF hade en egen variant på lotter. De hade massa vinflaskor inslagna i tidningspapper. Man betalade för en och när man öppnade fick man se om det var vin eller vatten i.

Förutom lotter fanns det godsaker (grillade marsmallows, rostade kastanjer, smakprov på helstekt gris), loppis och hantverk att köpa, körsångare att lyssna på och morrisdansare att beskåda. Morrisdansarna har bjällror på benen och hoppar runt till enformig dragspelsmusik. J konstaterade att de inte var lika noga med att folkdräkten ska vara exakt rätt som de är i Dalarna. De här hade lysdioder på fingrarna för att lysa upp lite extra. Masarna och kullorna hade nog svimmat om någon gett sig på något liknande.
Dickensian morris
Jag tror morrisdansarna blev droppen för barnen, så J följde med dem hem. Jag gick runt och tittade en stund till och blev bjuden på ett glas mulled vine (engelsk variant på glögg) i en affär innan jag gick hem.

K december i trädgårdenVädret har varit trevligt på sistone. Förutom en riktigt blåsig dag har det varit lungnt med ganska mycket sol och uppåt 10 plusgrader om dagarna. Många blommor har lagt av för ett bra tag sedan, och en del fick ge sig när vi hade frost häromveckan. Men det är mycket som är vintergrönt. Vissa av blommorna och K verkar i alla fall inte gå med på att december är en vintermånad. A och jag hade lite mer på oss när vi höststädade i trädgården i lördags. A, med trädgårdssaxen i högsta hugg gjorde processen kort med en massa vissna perenner.
Röda rosor december
Gula rosor december
Blommor december

Kategorier: Hemmaliv i England, Väder, Växter | Lämna en kommentar

Hey Jude, don’t make it bad…

I natt drog stormen Jude förbi. Enligt prognosen skulle det bli 15m/s och uppåt 20m/s i byarna här. Det blåste och regnade en del i går kväll, men inte så att man oroade sig. Stan ligger i en sänka och det är ganska många träd som dämpar vinden som letar sig ner. I morse var det också lite blåsigt och det har växlat mellan sol och kortare regnskurar. Så jag hade just tänkt att ”det där var väl inget särskilt” när jag fick följande mail från J som cyklade till jobbet:

Det var ett smärre äventyr att cykla till jobbet idag. Två träd över vägen som jag fick klättra över. Men en rejäl medvind! Det var trevligt.

Han cyklar uppåt höjderna på landet en bra bit och där har vinden full fart över åkrarna. Nu hoppas vi att vinden vänder eller åtminstone mojnar tills det är dags att cykla hem.

Kollar man nyheterna på internet finns det en bild på en tegelmur som rasat i Oxford. Fast det säger nog mer om engelsk byggstandard än om vindhastigheter.

Vi hoppas också att Jude inte ställer till det alltför mycket på Arlanda när vi ska landa där i morgon eftermiddag.

Kategorier: Väder | Lämna en kommentar

En helg full av äventyr

Lördag
I lördags var det familjedag på Js jobb (och mitt fd jobb). Efter inledande mingel och indelning i grupper fick vi varsin tour guide och en rundtur på företaget. Vi hamnade i J:s grupp och han lotsade oss vant mellan de olika stationerna där någon ansvarig berättade om maskinerna eller något annat intressant. Bland höjdpunkterna var att skära is med diamantplattor som var några cm stora och ett par mm tjocka. Eftersom diamant leder värme oerhört bra så räcker det att hålla i plattan på ena sidan för för att värmen från fingrarna ska göra att isen snabbt smälter och delar sig där diamanten ligger emot. Metallbrickorna vi fick prova fungerade inte alls. I jämförelse med diamant leder järn värme ganska dåligt.

Nästa häftiga station var högtalarna från Bowers & Wilkins. Enligt hemsidan gör diamant-domen att diskanten blir fantastisk. Det står inte var diamanten är tillverkad, men att ett visst företag är inblandat har jag lärt mig nu. Gissar att några i min bekantskapskrets gärna skulle haft ett par sådana högtalare. 20.000 pund lär de vi såg kosta, men sen behöver man en förstärkare för 10.000 till för att göra dem rättvisa.
Thanks to diamond’s high stiffness to density ratio, the dome displays perfectly controlled, piston-like behaviour further beyond the upper limits of human hearing than ever before.

Efter rundvandringen var det barbecue, glass och mer mingel. Vädret var nästan som i norra Sverige; kring 25 grader och strålande sol.

Söndag
Nästa dag var vädret ännu bättre och fler än vi åkte till äventyrsparken Chessington. Väl inne skyndade vi oss till båtarna för att hinna åka en gång innan köerna blev för långa.

På slutet var det ett rejält plask så alla i båten blev blöta. Lite Lisberg- och flumride-nostalgi.

På slutet var det ett rejält plask så alla i båten blev blöta. Lite Lisberg- och flumride-nostalgi.


Nästa utflykt var med lastbil genom en del av djurparken. Vi körde fast i en grotta med vattenfall så även här blev vi lite blöta. Inte helt fel efter att ha stått nästan en timme i kö i strålande sol.
Noshörningar

Åkturen Vampire hade timslång kö i skugga, vilket var mycket bättre. Vampire blev hela familjens favorit. Själva åkturen hade inte mycket med vampyrer att göra, men det var gott om frigolit-gravstenar där vi köade och i rummet man hoppade på och av var det väldigt Transylvanien-inspirerat, inklusive Mo-a-ha-ha-ha-ha i högtalarna.Vampire

Lite fågelmatning hann vi med också. J tyckte nog det var dagens otäckaste, men ingen av fåglarna lyckades träffa oss med sin avföring. Däremot prickade de en tjej i närheten och missade mina skor med 20cm. Barnen var glada att få hålla i dem i alla fall.

En loripapegoja på K:s hand.

En loripapegoja på K:s hand.

En till hos A.

En till hos A.


Efter det hann vi med tre åkturer till (bland annat vampyr-favorit i repris) innan det var dags att fara hemåt.
Trötta men lyckliga.

Kategorier: Resmål och utflykter, Väder | Lämna en kommentar

Inget dopp i Bath, Weston-super-Mud och ännu mer lera

Nej, A pratar inte i telefon, han lyssnar på information om stället. Det fanns på flera språk och egen variant för barn.

Nej, A pratar inte i telefon, han lyssnar på information om stället. Det fanns på flera språk och egen variant för barn.

I helgen var vi till havet, något som barnen önskat länge. Vädret hade kunnat varit bättre. Det snöade på vägen dit, men vid havet var det strax över nollstrecket och ingen nederbörd. Blåsten gjorde att de som inte hade sin mamma med sig, eller själv var mamma frös ordentligt. Det är nog bara mammor som klarar av att klä sig för kall blåst.

Lördag morgon åkte vi först till Bath för att titta på de romerska baden där. Att staden Bath är så kuperad kom som en överraskning för mig. Det syns inte så väl på google earth. På det romerska badet fick man inte ens doppa fingrarna i vattnet och det var lite av en besvikelse. Jag hade velat känna vilken temperatur det var. Är det varma källor så vill man ju känna att det är varmt. Det var betydligt mer historisk information där än jag hade väntat mig. J tittade och lysnade på allt medan barnen och jag gick i förväg och sen satt vid badet i dimman och väntade. Jag hade gärna sett mer av Bath, t ex har de en fin katedral som man kan gå en rundtur i, men barnen ville till havet. Nu.

Havsutsikt. Jubel!

Havsutsikt från hotellrummet. Jubel!

En timme senare kom vi till Weston-super-Mare (eller Weston-super-Mud som endel kallar det). När vi checkat in och pustat ut lite på hotellrummet gick vi ner till stranden. Det var högvatten och barnen lekte i strandlinjen trots att de inte riktigt hade skor för det (men det gick rätt bra). Vi gick en sväng på piren också. Pir är obligatorisk vid brittiska semesterorter vid havet. Glassförsäljningen låg lite på is, men nöjesparken ute på piren var i full gång. Där fanns massa apparater att stoppa pengar i, i hopp om att vinna en nalle och en del små, men vilda åkattraktioner. Ljudnivån och blinkandet fick oss att dra därifrån ganska snabbt.
Efter att ha tinat upp på hotellet tog vi ett varv till ute, dels för att leta matställen och dels för att gå lite till på stranden. Denna gång hade barnen gummistövlar på sig och det var tur för nu när vattenlinjen gick några meter längre ut var det väldigt lerigt där. Det gick inte längre att gå ut till vattnet. Att samla snäckor en bit in var inte riktigt lika kul som att kunna plaska i vattnet.

Weston är ett klassiskt semesterställe, men jag var inte så imponerad. Visserligen är det varmare på sommaren, men att bo vid en fin strand utan att kunna bada?! Nej, till sommaren ska vi åka till en bad-bar strand istället.

Middag åt vi på en restaurang som också låg vid havet. Det blev tydligt att de drar ner på utbudet vintertid, men de kanske skulle bytt meny. Jag beställde svärdfisk – den är tyvärr slut. Och hemlagad äppelpaj – den är tyvärr också slut. Grillad tonfisk och chokladkaka fanns, så jag behövde inte gå därifrån hungrig.

Söndagmorgon gick vi en till sväng ut på piren så långt det gick att gå. Det var lågvatten och nu fick vi se mer av leran som gett staden sitt smeknamn (lera=mud). Vattenlinjen låg nu långt utanför piren och allt man såg var lera med pölar i och några enstaka båtar som låg på sidan och väntade på bättre tider. Vi bestämde oss för att åka norrut och leta efter en bättre strand på hemvägen.

Nästa semesterort är Clevedon, men vid stranden hittade vi ingen parkeringsplats och plötsligt var vi påväg ut ur stan. Vi hittade en parkering vid en skylt där det stod footpath, så vi chansade på att det skulle vara fint. När vi tittade på gångvägen bestämde vi oss för att byta till gummistövlar hela gänget. Barnen fick täckbyxor också. Vi gick och gled nerför en lerbank tills vi kom till en gångväg parallellt med havet och jättefin utsikt. Ett par hundra meter bort hittade vi en trappa ner till havet. Ladye Bay blev snabbt ett favoritställe för barnen. Det var fortfarande lågvatten, men här var det en massa stenar att gå på och lera emellan att gegga med. Kan det bli bättre?

KoAiLera2
Efter lite mer promenerande utmed havet åkte vi hemåt. Trötta, men ganska nöjda ändå.

Nu har jag torkat av leran från barnens jackor, för de behöver dem till skolan imorgon. Stövlar och täckbyxor tar jag imorgon. Något ska väl hemmafrun ha att göra då också.

Kategorier: Kultur, Resmål och utflykter, Väder | 3 kommentarer

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.