Resmål och utflykter

Sista två dagarna

Näst sista dagen fick K äntligen shoppa lite. Vi åkte till Florida Mall som är största köpcentrat i Florida enligt guide-böckerna. Det kändes som att det tog en kvart bara att åka runt hela området för att parkera i den hörnan vi trodde det fanns flest affärer som K skulle gilla. Efter drygt två timmar åt vi Sushi i en restaurang där innan vi for vidare. Då var K besviken att hon knappt hunnit shoppa något alls och A var besviken för att vi slösat så mycket tid på något helt värdelöst.

Allas humör blev snabbt bättre när vi kom till äventyrs-badet Disneys Typhoon Lagoon. De hade en vågmaskin som gjorde de största vågorna jag någonsin badet i. När de drog igång kom en jättevåg med av några mindre efterföljare med några minuters mellanrum. Det gick att följa med storvågorna ett antal meter. Jättehärligt.

Vi provade en vattenrutchbana som var sådär och att simma med riktiga fiskar och små hajar i svalt lite grumligt vatten. Sen återvände vi till vågorna igen och tillbringade största delen av eftermiddagen där.

De hade en skön tur till. Man fick ligga i stora ringar, typ traktordäck, och glida runt i en lugn ström i fin tropisk natur. Hur avkopplande som helst.

Nästa dag återvände vi till Universal-parkerna. Biljetterna vi köpt i förväg gällde i båda parkerna i tre dagar. Efter en dag i vardera parken var det nu dags att optimera och bara åka de turer vi gillade bäst i båda pakerna.

De flesta attraktioner har en egen kö för de som kan tänka sig att åka utan sina kompisar intill. Personer från den kön används för att fylla på när det blir enstaka platser över i vagnar. Nu när vi mest åkte sånt som vi redan visste att vi inte behövde hålla handen för att våga så tog vi den kön istället. När det stod vid ingången att kötiden var 45-60 minuter gick singel-kön på 10-15 minuter.

Vi började i ena parken med Mumier och sen Harry Potter. Sen tog vi Harry-Potter-tåget från Kings Cross vid Diagon Ally till andra parken och den snöiga byn Hogsmeade. Där blev det den andra Harry-Potter-turen följt av en blöt tur.

Trots singelkö så hamnade resten av familjen tillsammans på raden bakom mig på den här åkturen.

Trots singelkö så hamnade resten av familjen tillsammans på raden bakom mig på den här åkturen.


Hulken blev en av killarnas favorit. K och jag fegade ur och åkte aldrig den.

Hulken blev en av killarnas favorit. K och jag fegade ur och åkte aldrig den.


Med kötider på 10-15 minuter hann vi med hur mycket som helst innan det var dags att dra hemåt för K orkade inte mer. Hon hade åkt på en förkylning med lite feber som inte ens alvedon orkade mota bort hela dagen. Vi var ändå väldigt nöjda med att ha åkt så mycket bra på en dag.

På kvällen körde jag en tvättmaskin för husets poolhandukar skulle man tvätta själv om man använde. Lakan och övriga handukar kunde man lämna som de var.

Tvättmaskinen var i traditionell amerikansk stil; toppmatad med en stor korkskruv. Fungerar, men känns inte särskilt effektiv. Till och med England har ju bra tvättmaskiner nuförtiden.

Tvättmaskinen var i traditionell amerikansk stil; toppmatad med en stor korkskruv. Fungerar, men känns inte särskilt effektiv. Till och med England har ju bra tvättmaskiner nuförtiden.

Vi ställde ut soptunnan också. Det var mycket tydliga regler för den. Ut på torsdag kväll tidigast klockan 6. In igen fredag kväll senast midnatt. 25 dollar i böter för den som inte tar in den i tid. Det stod till och med att det går runt folk och kollar varje vecka. Vi skulle fara morgonen efter, men företaget vi hyrde genom hade redan meddelat att de tar in tunnan i tid. Det fanns fler regler för att se till att området såg prydligt ut. Till exempel fick man inte meka med sin bil på garageuppfarten. Skulle man meka så fick det göras inne i garaget.

Nästa morgon var det upp tidigt, äta frukost, backa och åka till flygplatsen. Det kändes lite deppigt.

Första flygturen gick till Chicago och då satt vi så vi fick lite fin utsikt.

Första flygturen gick till Chicago och då satt vi så vi fick lite fin utsikt.

Nästa morgon kom vi till Heathrow, hämtade bilen och for hemåt. Vi hade inte fått så jättemycket sömn på den 7 timmar långa flygturen så vi bestämde oss för att krypa i säng direkt när vi kom hem, ställa klockan och sova 2-3 timmar. Det borde räcka för att orka med resten av dagen och sen somna som stockar igen på kvällen engelsk tid.

Vad som inte ingick i planen var att en duva skulle kunna ta sig ner genom skorstenen och sen skräckslaget flaxa runt och bokstavligen skita ner hela nerevåningen. Mest på fönsterbrädor och trägolv, men lite på heltäckningsmattor också. J bar ut den döda inkräktaren (den fick ingen värdig begravning). Det tog någon timma att städa och jag var glad att jag hade en matt-tvättmaskin.

Sen fick vi äntligen sova. Jag tror alla somnade sekunder efter att vi lagt oss.

Kategorier: Resmål och utflykter, Uncategorized | Lämna en kommentar

Fullt ös igen

Efter slappardagen var vi uppe tidigt och åkte till Universal Studios. De hade också en Harry-Potter-del. Denna var på temat Diagon Alley.

Första tanken när vi kom in där var att det nästan såg ut som förra gatan vi bodde på. Sneda vitputsade hus med bruna stolpar är väl inget särskilt.

Första tanken när vi kom in där var att det nästan såg ut som förra gatan vi bodde på. Sneda vitputsade hus med bruna stolpar är väl inget särskilt.

Fast drakar som sprutar eld en gång i kvarten har vi inte så många där vi bor. Det var tillräckligt med eld för att man skulle känna värmen när man stod på gatan nedanför.

Fast drakar som sprutar eld en gång i kvarten har vi inte så många där vi bor. Det var tillräckligt med eld för att man skulle känna värmen när man stod på gatan nedanför.


Smör-öl

Smör-öl

Under draken kunde man gå in på Gringottarnas bank och åka vagn ner i kassavalven. Där dök de onda upp igen och kastade blåa blixtar. I sista stund blev vi räddade av Harry, hans polare och en drake. Det kändes som att man var med i filmen, för det var så välgjort.

Barnen fick varsit glas smör-öl (som bara ser ut som öl, men smakar vaniljkola). Sen blev det blev några åkturer till den dan innan vi gav upp i värmen och åkte hem till poolen.

Nästa morgonen åkte vi till Egg City, ett pannkaksställe som låg 10 minuter från vårt hus. På personalens tröjor stod det lista över kända Cities och sen räknade de upp Kansas City och några andra kända, sen Haines City (staden som stället låg i) och slutligen Egg City.

Hela stället hade amerikanskt 50-talstema, men pannkakorna var färska och väldigt smaskiga.

Hela stället hade amerikanskt 50-talstema, men pannkakorna var färska och väldigt smaskiga.

Efter yatzy vid poolen och lunch var det dags för nästa park; Disneys Hollywood Studios. Planen var att komma sent så vi orkade med att vara kvar till fyrverkerierna på kvällen.

I värmen var det skönt att sitta i en luftkonditionerad teater och titta på mupparna. De sura gubbarna var där också på en egen balkong!

I värmen var det skönt att sitta i en luftkonditionerad teater och titta på mupparna. De sura gubbarna var där också på en egen balkong!


Veckans enda regnskur kom när vi tittade på en stuntshow med bilar där Blixten tittade förbi (utan att göra något farligt).

Veckans enda regnskur kom när vi tittade på en stuntshow med bilar där Blixten tittade förbi (utan att göra något farligt).


Däremot eldade de en motorcyklist, tappade folk från tak och körde i hög hastighet i trånga gränder.

Däremot eldade de en motorcyklist, tappade folk från tak och körde i hög hastighet i trånga gränder.

På slutet eldade de ordentligt, inklusive på vattnet.

På slutet eldade de ordentligt, inklusive på vattnet.

Kvällsshowen är väldigt populär. 10000 personer ryms, men vill man ha en av de 7900 sittplatserna bör man vara där en timme i förväg hade jag läst.

Vi gick dit en timme i förväg, men då var det bara halvfullt. Vi fick bra platser i alla fall.

Vi gick dit en timme i förväg, men då var det bara halvfullt. Vi fick bra platser i alla fall.


Det var inte så mycket fyrverkerier, däremot en fantastisk ljus- och vatten-show.

Det var inte så mycket fyrverkerier, däremot en fantastisk ljus- och vatten-show.

När draken kom fram fick de en ursäkt att sätta eld på vattnet igen.

När draken kom fram fick de en ursäkt att sätta eld på vattnet igen.

När showen var över staplade vi hem, trötta men lyckliga.

Kategorier: Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Slappardag och utflykt till Bokskogen

Vår tredje morgon i Florida väcktes vi återigen klockan 06.00 av Js muntert bjoingande telefon. Planen var att komma iväg tidigt till en park för att hinna åka lite innan köerna och hettan slår till.

Ganska snart insåg vi att alla hellre ville ha en slappardag än att åka berg-och-dalbana så vi ändrade programmet. Efter en slapparfrukost blev det slapparförmiddag vid och i poolen. Några av poolbilderna jag lagt upp i förra blogginlägget kom från den här förmiddagen.

Efter lunch åkte vi en liten sväng till Floridas nästan högsta punkt. Om man bortser från höjderna i nordänden av Florida där den sitter ihop med nästa delstat så är det här högsta kullen i ett annars ganska platt landskap. På kullen hade nån president byggt ett torn och sen hade en man som hette Edward Bok anlagt en trädgård som är öppen för besökare.

I trädgården var det ekorrar nästan överallt. Fast det hade vi runt huset vi bodde också.

I trädgården var det ekorrar nästan överallt. Fast det hade vi runt huset vi bodde också.


Flera sorters ödlor såg vi också.

Flera sorters ödlor såg vi också.


Stora delar av stället var djungelliknande och träden med grå lav som hängde från alla grenar gjorde att det nästan kändes spöklikt,

Stora delar av stället var djungelliknande och träden med grå lav som hängde från alla grenar gjorde att det nästan kändes spöklikt,

Monsteran var monsterstor (jämför med mannen till vänster som är över medellängd).

Monsteran var monsterstor (jämför med mannen till vänster som är över medellängd).

Ett bostadshus fanns det också med mer ordnade planteringar runt om. Det såg ändå ut som något som Disney hade kunnat hitta på. Fast det här var kanske originalet och inte tvärtom.

Ett bostadshus fanns det också med mer ordnade planteringar runt om. Det såg ändå ut som något som Disney hade kunnat hitta på. Fast det här var kanske originalet och inte tvärtom.

En liten fontän hade de intill huset också.

En liten fontän hade de intill huset också.

Från dammen längst ner i den mer välordnade trädgården kunde man skymta huset.

Från dammen längst ner i den mer välordnade trädgården kunde man skymta huset.

Lite längre bort i djungeln låg tornet på högsta punkten. Den här dagen var det klock-konsert som ljöd över nejden.

Lite längre bort i djungeln låg tornet på högsta punkten. Den här dagen var det klock-konsert som ljöd över nejden.


A hann tröttna på växterna redan innan vi kom dit, men det var lite kul med djuren. Go-fikat på slutet var i alla fall bara positivt. På både dit- och hemvägen såg vi ett antal typiska amerikanska skolbussar. Sådana där gulsvarta som man ser på TV ibland. Barnen tyckte det var coolt och försökte ta kort på alla de såg.

Kategorier: Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Ny dag nya äventyr

Andra morgonen i Orlando var vi något piggare. Väckarklockan var ställd på 6 för att vi skulle komma till dagens park när de öppnade kl 8. Till frukost var yoghurt och flingor som vanligt, men med tillägg av lokalproducerad apelsinjuice (det stod bara Florida på, så vi vet inte riktigt hur närproducerad den var) och exotiska frukter. Mums.

Dagens park, Universals Island of Adventure, låg en bit bortanför Disney-ställena från där vi bodde. Dessutom njöt vi av frukost i godan ro, så vi kom inte fram förrän 20 över 8. Det var lite mindre trångt än i gårdagens park, men redan 45 minuters kö till Harry-Potter-åkturen. Jag hade enväldigt bestämt att vi skulle ta den först för jag hade hört att den skulle vara bland det häftigaste man kan åka och köerna mitt på dan kunde bli ett par timmar långa.

Harry Potter-byn var väldigt välgjord. Även om det var låtsassnö på taken så kändes det några grader kallare. Fast istapparna var inte trovärdiga.

Harry Potter-byn var väldigt välgjord. Även om det var låtsassnö på taken så kändes det några grader kallare. Fast istapparna var inte trovärdiga.

Framme vid skolan där vi skulle få en guidad åktur.

Framme vid skolan där vi skulle få en guidad åktur.


Redan köandet till åkturen var som en attraktion i sig. Tavlor där personerna på bild rörde på sig och ibland gick över till en granntavla, tidningar med rörliga bilder, rörliga hologram så att det faktiskt såg ut som att personer från filmen pratade med oss på riktigt och miljöer som påminde väldigt mycket om skolorna i Oxford…
Åkturen var verkligen bland det häftigaste vi gjort. Man sitter fastspänd i stolar som rör sig i alla riktningar med hjälp av en robotarm. En del av tiden så har man en kupolformad skärm med film framför sig. På den ser det ut som att man flyger efter Harry och hans polare runt i och över skolan. Det hela går i en hiskelig fart och det känns verkligen som att man åker med på en egen kvast. J och jag var väldigt imponerade men en gnutta skakiga efteråt.

Strax utanför låg ett par klassiska berg-och-dal-banor med loopar och skruvar. På A:s att-göra-i-Amerika-lista stod det med att åka i en loop. Även om det såg läskigt ut var han bestämd och tänkte inte backa ur. De skyltade att kön var 10 minuter. Det mesta av den tiden gick åt till att gå i gångar fram till där folk stod och köade. Strax var vi iväg och for runt i loopar och skruvar och skruvloopar tills man inte längre visste vad som var upp och ner. Jag mådde inget vidare efter den åkturen så jag fick återhämta mig i skuggan ett tag medan J och barnen åkte vidare på andra åkturer.

I nästa del av parken kändes det betydligt varmare. J gillade miljön. Det var som att gå runt i en Indiana Jones-film. Vi såg en stunt-show där inne som inte var så imponerande, men det var skönt att sitta i skuggan ett tag mitt på dagen.

I nästa del av parken kändes det betydligt varmare. J gillade miljön. Det var som att gå runt i en Indiana Jones-film. Vi såg en stunt-show där inne som inte var så imponerande, men det var skönt att sitta i skuggan ett tag mitt på dagen.

Vi härdade ut ett tag till i hettan genom att åka en tur där man garanterat blir nerstänkt.
Efter en paus med svalkande dryck bestämde vi oss för att ge oss. Poolen där hemma verkade mer lockande än fler åkturer. A var lite sugen på att åka "Hulken" som man ser i bakgrunden, men eftersom vi skulle tillbaka till den här parken en annan dag så gick det bra att skjuta på.

Efter en paus med svalkande dryck bestämde vi oss för att ge oss.
Poolen där hemma verkade mer lockande än fler åkturer. A var lite sugen på att åka ”Hulken” som man ser i bakgrunden, men eftersom vi skulle tillbaka till den här parken en annan dag så gick det bra att skjuta på.

Svalka i poolen.

Svalka i poolen.

cirkuskonster

Cirkuskonster

och bollspel

Och bollspel.

Kategorier: Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Till första äventyrsparken – Magic Kingdom

Första morgonen i Orlando var vi lite sega. Men vi hade ju äventyr som väntade, så det var bara att tvinga sig upp. Vi hade lovat barnen att om de var snabba upp på morgonen så skulle de hinna bada i poolen innan frukost. Det blev inget bad den här morgonen.

Utsikten från poolen var inte alls vad vi väntat oss. Istället för skog var där en dal med golfbana.

Utsikten från poolen var inte alls vad vi väntat oss. Istället för skog var där en dal med golfbana.


Senare läste vi att området vi bodde i, ”Southern Dunes”, hade en golfbana som kommit högt upp i flera amerikanska rankningar. Innan hade det varit apelsinodling här, men när den frös ihjäl en tuff vinter på 90-talet så bestämde de sig för att göra golfbana istället. Sand i fin färg fanns redan där, det var bara att flytta runt den lite för att få de perfekta golfbane-höjdsklinaderna.

Efter frukost åkte vi till stället där vi fått veta var vi skulle bo. Det var inte bemannat kvällen innan, så det var lite papper att skriva under nu när någon var där.

Sen åkte vi äntligen till Disneys Magic Kingdom. Både Disney och Universal har flera parker här. Magic Kingdom är den som är mest lik Disneyland i Kalifornien där vi varit förut. Barnen ville absolut dit och jag tyckte det var bra att mjukstarta med något som vi kände igen.

Väl inne i parken tog vi en snabb vänster, gick förbi ett antal ställen vi nästan kände igen (många attraktioner är samma i båda parkerna och ligger då på ungefär samma ställen i förhållande till varann) och längst bort stannade vi vid Big Mountain Railroad. Där var det någon timmes kö i värmen innan vi fick åka berg-och-dal-bana genom ett häftigt bergslandskap.

Det var i alla fall lite skugga bland kaktusar och andra kul växter i kön.

Det var i alla fall lite skugga bland kaktusar och andra kul växter i kön.


Intill låg en ”flume ride”, också med nån timmes kö, och jätteskönt att bli lite nedstänkt när man åkte genom vattnet.
A kollar kartan och K har vätskepaus. Det gick åt ett antal flaskor vatten per dag i värmen (oftast 27-32 grader mitt på dan).

A kollar kartan och K har vätskepaus. Det gick åt ett antal flaskor vatten per dag i värmen (oftast 27-32 grader mitt på dan).


Efter lite lunch gick vi till andra änden av parken för att åka Space Mountain. 105 minuter kö stod det, så vi tog en annan så länge (en som vi inte åkt i Kalifornien). När vi kom nästa gång var det ”bara” 90 minuters kö, så då åkte vi den. Hela banan är inomhus i ett stort mörkt rum där allt man ser är ”stjärnor” och allt man hör är egna och andras vagnar som far omkring och egna och andras skrik. Det var kul, men skulle jag åka den två gånger i rad hade jag nog behövt åksjuketabletter.
Ännu en gammal favorit

Ännu en gammal favorit

Koncentration

Koncentration


Vi hann med glass och ett par åkturer till innan alla var fullständigt utmattade och ville hem till poolen.
Vid slottet var det nån föreställning, men det hade vi varken tid eller ork att titta på mer än ett par minuter.

Vid slottet var det nån föreställning, men det hade vi varken tid eller ork att titta på mer än ett par minuter.

Kategorier: Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Påsktur till Florida

I förmiddags kom vi hem från en påsktur till Amerika. Tidigare har vi varit till Kalifornien ett par gånger med barnen. Den här gången kunde vi inte fara så länge och då kändes det enklare att åka till Orlando i Florida. Tidsskillnaden dit är bara fem timmar mot nio i Kalifornien så det går inte åt lika många dagar innan man ställt om sig till lokal tid.

I torsdags för drygt en vecka sedan tog vi bilen till Heathrow. J hade beställt ”meet and greet” vilket innebär att man åker till en parkering precis intill terminalen och lämnar nyckeln till någon där. Sen kör de iväg bilen till långtidsparkering åt en. Det kostade bara lite mer än vanlig långtidsparkering, och man slapp en massa krångel med buss från parkering till terminalen. Redan där började semestern kännas lite lyxig.

Första planet skulle ta oss till Miami och personalen sa att flyget var fullbokat. Men när dörren stängdes och vi började röra på oss var det fortfarande en hel del lediga säten. Tydligen var det ett plan från Helsingfors som var alltför sent för att vänta på. Stackars dem. Men tur för oss som fick fem säten på fyra personer.

Turen till Miami gick bra (bara lite segt mot slutet). Barnen gav flygmaten toppbetyg. Vi fick till och med glass till eftermiddagsfika. På Miamis flygplats stoppade vi i oss lite middag på en restaurang. Barnen tyckte att väldigt många där pratade dålig engelska. Större delen av personalen verkade ha spanska som modersmål och många andra man mötte på flygplatsen pratade också spanska.

På nästa flygtur fick vi se lite fina Miami-vyer. Knappt en timme senare var vi äntligen i Orlando.

På nästa flygtur fick vi se lite fina Miami-vyer. Knappt en timme senare var vi äntligen i Orlando.

Vi hade bokat en liten SUV, men de var slut, så istället fick vi vad amerikanerna kallar en mellanstor SUV. Den var stor. Vi hade hyrt en GPS också, vilket var tur. Första stoppet var på ett ställe där vi kunde köpa lite kvällsmat och frukost. På nästa ställe skulle få veta vilket hus vi skulle bo i. Vi lyckades bara köra fel en gång innan vi hittade dit. Efter att ha stannat på en mack och funderat lite så lyckades vi hitta den rätta vägen. Nästa ställe gick lite bättre. Vi körde förbi vårt husnummer i mörkret och fick åka tillbaka ett par hus.

"Vårt" hus och "vår" bil. Lite lättare att se husnumret när det var dagsljus nästa dag.

”Vårt” hus och ”vår” bil. Lite lättare att se husnumret när det var dagsljus nästa dag.

Huset var precis så där bra som vi hade tänkt oss. Gott om plats. Varsina sovrum till barnen (och ett bonussovrum som vi inte betalt för). Egen liten pool. Ute var det svart men fortfarande ljumt. Månen var nästan rund och tittade fram mellan molnen då och då. En massa djur som lät. Det var inte bara det vanliga cikad-gnället utan även en massa kvack som lät som en speedad korsning av en groda och en and. Vi kom aldrig fram till vad det var.

Vi hade lovat barnen att de kunde få bada på kvällen när vi kom fram. Enligt områdets regler skulle det vara tyst mellan 9 på kvällen och 7 på morgonen. Barnen hade väldigt svårt för tyst badning. Det var lite för bra för att inte bli upprymd.

Vi hade lovat barnen att de kunde få bada på kvällen när vi kom fram. Enligt områdets regler skulle det vara tyst mellan 9 på kvällen och 7 på morgonen. Barnen hade väldigt svårt för tyst badning. Det var lite för bra för att inte bli upprymd.

I mörkret kunde vi se att vi hade grannar till höger och vänster om vårt hus som hade liknande in-nätade uteplatser med pool. Rakt bakom huset skymtade man bara lite buskar och träd. Sen var det helt mörkt. Inga andra hus verkade ligga inom synhåll däråt.

Efter bad och kvällsmat var det dags att krypa ner i de mjuka sängarna. Vår säng hade en svan-handduks-dekoration. Det tog inte många sekunder innan vi sov som stockar allihop.

Efter bad och kvällsmat var det dags att krypa ner i de mjuka sängarna. Vår säng hade en svan-handduks-dekoration. Det tog inte många sekunder innan vi sov som stockar allihop.

Fortsättning följer…

Kategorier: Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Nu var det så här igen

Idag kom flyttbilen från Sverige. Visserligen ett par timmar sen, men de hörde av sig i förväg om den saken. Resten gick över förväntan. De hade med sig alla möbler vi förväntade oss och dessutom drygt 50 flyttkartonger (också vad vi förväntade oss). Alla glasdörrar till billybokhyllor och vitringskåp var hela.

Det var lite smalt att komma in och ut, men med en gubbe som kör och en som springer runt och vinkar så gick det efter en liten stund.

Det var lite smalt att komma in och ut, men med en gubbe som kör och en som springer runt och vinkar så gick det efter en liten stund.


Problemet nu är att veta i vilken ände man ska börja göra iordning igen.
Vi ska nog börja med köket för där är vi ganska mycket. Vår engelska bord åker nog på tippen eller till välgörenhet. Och ja, det ligger pizzakartonger på bordet.

Vi ska nog börja med köket för där är vi ganska mycket. Vår engelska bord åker nog på tippen eller till välgörenhet. Och ja, det ligger pizzakartonger på bordet.

K tyckte att skåpet vi hade i köket i Sverige hade krympt. Inte blir det bättre av att plötsligt hamna bredvid vårt stora höga vitrinskåp. När flyttkarlarna bar in det stora skåpet var det på gnällen att de kunde välta upp det utan att det slog i taket. Vi hade 2.70 (eller var det 2.80) i takhöjd i Sverige, så det var lite mer marginaler där. Men när skåpet väl stod upp så såg det ok ut.

Vardagsrummet fick vara lager efter förra lasset också, men vi hade nästan hunnit tömma det. Nu får det vara lager ett tag till.

Vardagsrummet fick vara lager efter förra lasset också, men vi hade nästan hunnit tömma det. Nu får det vara lager ett tag till.

Garaget måste också röjas lite så vi kan få upp lagerhyllorna så vi kan ställa en del av kartongerna där.

Garaget måste också röjas lite så vi kan få upp lagerhyllorna så vi kan ställa en del av kartongerna där.


Vi kommer nog inte vara sysslolösa på ett bra tag.
J föreslog just att vi tar en paus i uppackandet på lördag och tittar på kaminer. Kanske vi råkar hamna på ett fik i samma veva. Att pausa på fik är alltid trevligt.

Förra veckan hade barnen lov och då var mina föräldrar här på besök.

Vi åkte till en häftig handelsträdgård som  specialiserat sig på stora växter, gärna med lite tropiskt utseende. Här poserar K med mormor bland palmerna.

Vi åkte till en häftig handelsträdgård som specialiserat sig på stora växter, gärna med lite tropiskt utseende. Här poserar K med mormor bland palmerna.


Stället hade ett stort växthus med orkideer och andra fina växter. Där fanns ett mysigt fik med väldigt smaskiga kakor som vi fick vänta på en stund innan vi fick till bordet.

Stället hade ett stort växthus med orkideer och andra fina växter. Där fanns ett mysigt fik med väldigt smaskiga kakor som vi fick vänta på en stund innan vi fick till bordet.


Färdigfikat. För den här gången i alla fall.

Färdigfikat. För den här gången i alla fall.

Kategorier: Hemmaliv i England, Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

För att bibehålla den rätta julstämningen gäller det att inte titta ut medan det är dagsljus.

Kanske inte traditionellt julväder. Fuchsiorna har tappat många blad, men blommar här och där ändå.

Kanske inte traditionellt julväder. Fuchsiorna har tappat många blad, men blommar här och där ändå.


Föräldrarna bestämde att hela familjen skulle med på promenad i det soliga vädret. Barnen var lite tveksamma, stövlarna för små eller för fula, men efter lite övertalning kom vi iväg.

Vi tog bilen upp på höjderna. Planen var att parkera i en liten by och gå en runda på 3-4 km. När vi kom till byn var vägen för smal för att parkera på. Vi åkte förbi en pub där ”alla” verkade vara. Vuxna satt på bänkarna utanför och barnen sprang omkring och lekte. Ett väldigt o-svenskt sätt att fira jul, men det såg ut som att alla hade det trevligt. Strax efteråt insåg vi att bara hälften av alla hade varit vid puben. Andra halvan av byn var ute och gick med sina hundar. Uppskattningsvis en hund per två promenerare. Vi fick köra sakta så promenerarna hann upp på trottoaren med alla sina hundar.

Mot slutet av byn var grinden till ett fält öppen. På staketet stod det att det var parkering och på fältet stod ett antal bilar parkerade. Det såg lite privat och provisoriskt ut, så vi körde vidare.

Ett tag funderade vi på att vända, men för att minimera krånglet körde vi vidare till ett ställe där vi varit förut, parkerade där och klev ut. Barnens skeptisism hade inte minskat av att planen ändrats, men helt plötsligt såg jag att A hade ett stort leende på läpparna.

Stövlarna var vattentäta och jag lovade honom att det skulle komma fler pölar under promenaden.

Stövlarna var vattentäta och jag lovade honom att det skulle komma fler pölar under promenaden.

Promenaden började med uppförsbacke (Är det långt kvar?), en sväng till höger (Äntligen en stor sten man kan vila på), sen en lång ganska platt sträcka (Är det långt kvar?), en skarp sväng höger (Stor pöl med lera!) och slutligen en lång nedförssluttning. Nästan hela sträckan var förbjuden för motortrafik. Nedförsluttningen hade fyra djupa parallella hjulspår lagom för en fet SUV eller två. Inte så att två bilar kunde passera varann, bara så att de hade en möjlighet att välja mellan att köra lite mer åt höger eller lite mer åt vänster.

Vi går och balanserar på gräset mellan de djupa hjulspåren när tystnaden plötsligt bryts av en ilsket skällande liten vit hund som rusar mot oss. Han verkar inte särskilt ilsk när han väl kommer fram till oss. Bara lite skällig. Strax efter kom en tystare hund av rufsig varg-typ och långt borta ser vi en dam som leder en cykel och ytterligare tre hundar i olika färger och storlekar.

När vi möter damen undrar hon om vår son blev rädd för hunden, men vi säger att det inte var någon fara. Sen kommer en fet SUV upp bakom henne så vi är tvungna att kliva upp på sidan med hundar, barn, cykel och allt. Damen muttrar något om att han kör här varje dag trots att det är förbjudet. Sen önskar hon oss vänligt god jul och går vidare med cykeln och alla hundarna.

Både J och jag tänkte att damen vi just mött skulle passa alldeles utmärkt i en engelsk mord-serie som hon som går runt och ser allt som händer. Han i SUVen hade kunnat få vara med också som mannen som alla tycker illa om.

Kategorier: Hemmaliv i England, Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Amerikabilderna

Sjukhuset är gammalt (med amerikanska mått mätt) och har diverse tillbyggnader så det är svårt att hitta därinne. Akuten ligger i bottenvåningen längst till höger på bilden.

Sjukhuset är gammalt (med amerikanska mått mätt) och har diverse tillbyggnader så det är svårt att hitta därinne. Akuten ligger i bottenvåningen längst till höger på bilden.

Utanför finns en liten park. Den ser ganska trevlig ut.

Utanför finns en liten park. Den ser ganska trevlig ut.

Men man blir strax påmind om vad det är för typ av område.

Men man blir strax påmind om vad det är för typ av område.

Här är kön utanför akuten. Det tar en liten stund att ta sig igenom scanning och kroppsvisitering.

Här är kön utanför akuten. Det tar en liten stund att ta sig igenom scanning och kroppsvisitering.

De finns en del fina, men många bilar är repiga, krockskadade och rostiga. Bortanför sjukhusets parkering blir man återigen påmind om att stan håller på att förfalla.

Mycket mer än så blev det inte i fotoväg eftersom kameran mest låg på hotell-rummet. Sista dagen hade jag med allt bagage till sjukhuset, så när jag hade en timme över på slutet gick jag ut och tog några bilder.

Kategorier: Jobb, Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Lite mer av sanningen

Nu sitter jag på flygplatsen i Flint och väntar på planet som ska ta mig tillbaka till Chicago. Framåt lunchdags imorgon landar jag förhoppningsvis på Heathrow.

För att inte oroa er i onödan har jag tidigare låtit bli att skriva att jag varit i Flint. Staden är känd för sina nedlagda bilfabriker och sin mycket höga kriminalitet. De ligger i toppen av USAs kriminalitetslista. Så när chefen frågade mig om jag ville åka dit visste jag att jag inte skulle kunna promenera runt fritt som jag brukar och att det ofta är knarkare på akuten. Då och då får de in knivskurna eller skottskadade också.

Medan jag funderade på mitt svar googlade jag lite och hittade information om att bara man vistas i rätt områden så är det ok. Jag tittade på kartan över farliga områden och konstaterade att sjukhuset låg mitt i ett av de farligaste. Hotellet som bokades låg på ett bra ställe i alla fall.

Det hela kändes inte jättekul, men när jag fick veta att en återförsäljare (T) skulle med blev jag lite lugnare. Han hade varit där flera gånger innan och skulle hämta och lämna mig på hotellet. Då behövde jag inte oroa mig för att hamna på något farligt ställe av misstag i alla fall. 

På akuten såg jag aldrig några uppenbara knarkare. I fredags förra veckan hade en äldre man blivit ihjälskjuten i sitt hem i samband med ett rån, men medan jag var här var det inga skottskador vad jag märkte.

T pratade med några unga militärer som var där som en del i sin utbildning. De sa att detta sjukhus var ett av de absolut bästa för militärer att komma till, just för sjukhusets vana med skottskador. Fast en av dem sa också att det minskat från 65 härom året till 19 nu. Egentligen bara bra men det minskade deras chanser att träna.

För att komma in på akuten fick patienterna passera genom en kontroll så ingen kunde ta med sig vapen dit in i alla fall.

Det enda elände jag såg (förutom en massa krassliga människor som ju ofta samlas på sjukhus) var en del av husen vi åkte förbi. Eftersom stan minskat sin folkmängd finns det många tomma hus med förspikade fönster som bara står och förfaller. Särskilt i området kring sjukhuset.

Sammanfattningsvis är jag faktiskt väldigt glad jag kom hit. Inget farligt hände. Jag har sett massor av intressanta saker, jag har lärt mig en hel del om hur vår produkt fungerar på ett sjukhus och jag har haft väldigt kul med surfarkillen T som gillar språk men inte kunde uttala våg eller hav på svenska. Hans sju sjösjuka sjömän lät mest som sju-sje-sju-ske-sju. Konstigt nog klarade han Örnsköldsvik bättre än Ö-vik. Jag fick godkänt på dude, barrel och en hel del annat jag provade.

Jag har tagit några få kort, men kameran är incheckad, så bilder får ni se senare.

Kategorier: Jobb, Resmål och utflykter | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.