Jobb

Patchad och glad

Idag var det dags att hjälpa till på allvar med testningen. Jag fick en patch (mät-mojäng) klistrad på mig och sen kunde kollegorna kolla min puls, andning och temperatur på webben. Hade jag fått någon sorts kontaktsmörja innan patchen sattes på och sen legat still i en säng kanske den lyckats mäta bättre, men lite resultat lyckades de klämma ur mig.

När det ser ut som att jag glömt att andas har jag troligen bara rört på mig. Att pulsen åker jojo är nog som det är däremot.

När det ser ut som att jag glömt att andas har jag troligen bara rört på mig. Att pulsen åker jojo är nog som det är däremot.

I morse var det frost för första gången på någon månad (och typ femte gången i vinter). Jag fick skrapa bilrutor och det kändes lite ovant. Magnoliablommorna som var stora, vita och vackra igår tog kylan hårt. Många blommor var brun-vissna i kanten så magnoliaträden såg trista ut. Deppigt. Kanske blir det en frostnatt till innan det är över för den här ”vintern”. Våra fuchsior verkar ha klarat det bra i alla fall. Många av fjolårets blad är fortfarande gröna och nu kommer det massa nya små blad. Till helgen ska jag nog vår-klippa dem så de blir riktigt fina.

Och slutligen grattis till födelsedagsbrodern.

Kategorier: Jobb, Väder, Växter | Lämna en kommentar

Kort rapport från första dagen på jobbet

Dagen började med ett antal papper som skulle fyllas i. Jag fick nästan alla rätt, men chansade på min vårdcentrals adress och fick återkomma med foto på mig själv och min banks adress. Sen fick jag gå runt och säga hej till alla, höra och glömma bort allas namn, se chokladförrådet (självkostnadspris) och slutligen bli avlämnad på mjukvarurummet.

Testchefen tog sen med mig till ett konferensrum och började säga ”Tyvärr har vi råkat ut för ett stort problem”. Han fortsatte med ”Det är ju inte det man vill höra första dagen på ett nytt jobb”. Min första tanke var ”favorit i repris”. Samma dag som jag började på Komatsu för några år sedan så varslades 60 personer (och jag var sist in). Det visade sig att problemet var betydligt mindre den här gången. Bara en allvarlig bug som var på väg att rättas, sen ska testas och fort ut till två sjukhus som testkör systemet. Problemet är att alla är stressade och kanske inte hinner hjälpa mig att komma igång så mycket som man kunde önska. ”Hur länge tror du det kommer pågå?” undrade jag. ”Ett par veckor, sen borde det vara som vanligt igen”, blev svaret. Jämfört med ett stort varsel kändes det inte särskilt farligt.

Resten av dagen satt jag med en kollega och fick lära mig hur man laddar mjukvara i de olika delarna, hur man kopplar in patientsimulatorn och testar olika funktioner, var man hittar testspecar och andra viktiga dokument. Mot slutet av dagen var min hjärna full.

Kategorier: Jobb | Lämna en kommentar

Blogg på WordPress.com.