Hemmaliv i England

Denna vecka är det skollov. A börjar bli bättre men det är en seg förkylning han dragit på sig. Det är ganska skönt att han får hela denna veckan också på sig att friskna till. Vi får se om han är pigg nog för större äventyr senare i veckan. Idag visade han i alla fall prov på en hel del energi, men vi börjar med K:s och min morgon.

Vid frukost gjorde jag en lista med veckans måsten och borden, sen började jag på en lista med sånt som skulle vara kul att göra. Där fick barnen hjälpa till att fylla i utflykter, pyssel och annat de vill hinna med. Sen var jag tydlig med att ju mer de hjälper till med måstena desto mer tid blir det över till roliga listan.
Direkt efter frukost började K och jag att städa i hennes rum. Tack vare ett par under-sängen-lådor med hjul lyckades vi få bort allt utom möbler från golvet. Efter dammning (vi har en fin gul dammvippa) av tak, väggar och alla grejor och sen dammsugning var vi ganska nöjda. Men sen möblerade vi om lite och det blev jättebra. Resten av dagen gick hon runt och njöt över hur fint det blivit.

Och det där med att damma tak och väggar. Jag skojar inte. Med heltäckningsmattor som fäller så behövs det. När man tagit tak och väggar i ett rum är vippan dammig, även om jag gjorde det för två veckor sedan. Undrar om det skulle hjälpa att ta hit nån som tvättar mattorna? Jag vill gärna tro att mattorna är nya och det blir bättre med tiden. Med tanke på hur mattluddet fyller våra dammsugarpåsar så borde det inte vara så mycket kvar snart.

Efter K:s rum tog vi lunch. Det blir rester, sa jag. Nej, sa barnen. Indiskt från igår, sa jag. Yes! sa barnen.
Igår tog vi ännu ett steg mot att anamma den brittiska nutida kulturen. Vi köpte ett par lådor indiskt på mataffären. Bara att värma så har du en komplett engelsk-indisk måltid. Med tanke på det stora utbudet i affärerna så verkar det vara ett vanligt sätt att fixa middag här. Ett problem var att vissa rätter skulle vara i ugnen 25 minuter, andra 15 och ytterligare andra ännu kortare. Vissa gick att köra i mikron, andra inte. Så att värma middag till fyra personer var ändå ett heltidsjobb i nästan en timme. Bara att läsa instruktionerna tog en kvart. Det dröjde lite längre än vi hade önskat innan allt var klart, men det blev väldigt gott. Och resterna var också smaskiga.

Efter lunchen ville A städa köksgolvet (också på måste-listan). Vi hittade en rolig svabb i skrubben. En sån där med handtag på mitten som, när man drar i det, kramar ur svampen längst ner. Han fick en balja med vatten och rengöringsmedel och sen satte han igång. Han såg till att metodiskt ta en ruta i taget och inte svabba in sig i ett hörn. Efter en stund insåg jag att även om det var en fiffig urkramningsfunktion så var det nog bra att torka upp efter lite grann, så det blev min uppgift. Mitt i allt ihop stannar han och ser ut över köket. Mamma, den här typen av jobb älskar jag, sa han och fortsatte. När allt var klart sjönk han stolt men trött ihop i soffan.

När det var dags för middag (varmrökt lax) hjälpte A till med salladen och youghurtsåsen. Sen ville han göra en egen sås som han trodde skulle passa bra till laxen. Han blandade olja, citron, senap och italienska örtkryddor. Vid provsmakningen var han nöjd med smaken men kom fram till att den troligen skulle passa bättre till salladen. Det blev riktigt lyckat.

Vi kan tyvärr inte riktigt friskskriva A än, för han behöver sätta sig och vila då och då mitt i allt hårt men roligt arbete. En huvudvärkstablett krävdes också när bihålorna åter gjorde sig påminda. Men det är tydligt på väg åt rätt håll i alla fall.

Till skillnad från i Sverige så far inte J till jobbet halv 6, utan hela familjen äter frukost tillsammans. Han gör alltid kaffe på morgonen numera, så även vardagar känns lite som helg för mig.

Efter frukost hjälps barnen och jag åt att göra iordning lunchlådor. Typiskt innehåll: Smörgås med ost och salami, morot, clementin och banan. Ibland lyxar vi till det med Fruit-n-fibre-bars, yoghurt eller kex. Inga chips eller choklad.
När vi går till skolan ser vi ofta några klasskompisar redan på vägen dit. Mellan 8.45 och 8.55 släpper lärarna in barnen i klassrummen. Barnen tar av sig ytterkläderna och sätter sig vid sitt ”morning table” eller med benen i kors på mattan (med krossade ben kallar mina barn det, de tycker inte att det är skönt).

I A:s klass säger läraren good morning xxx till varje barn och barnet svarar good morning Miss B. Barnen sitter i olika grupper beroende på ämne. Om det är matte sen så flyttar barnen till sitt ”numeracy table” och läraren delar ut matteböckerna. Matteböckerna är tomma från början. När man gjort ett papper med uppgifter så klistrar man in det i sin mattebok. A:s klass har hållit på med bråk, så nu kan han säga sjättedel på engelska (sixth) och annat svårt.
När det är rast är barnen ofta på skolans lilla lekpark med lite klättergrunkor. Ibland spelar de fotboll eller leker tagen på den jättestora gräsplanen.
De har också lärt sig om andra världskriget. En dag klippte de stadssiluetter och målade himlen gul-orange för att illustrera ”the Blitz”.

I K:s klass är det ofta läsning vid sitt morning table när man kommit in i klassrummet. När alla kommit in säger läraren good morning xxx och varje barn svarar good morning Miss M.
Sen läser de till klockan nio. Ibland har de literacy. De läser en bok och ska sen skriva om den boken, t ex ur en viss persons perspektiv. I numeracy har de jobbat med symmetri, trianglar och 3D-former. I början var namnen på olika sorters trianglar svåra, men nu går det bättre. Vissa timmar går K till ett eget klassrum och spelar spel med en lärare för att öva engelska. På rasterna leker K ofta kurragömma med klasskompisarna eller klättrar i klätterställningen.
I klassrummet är det oftast lugn och ro, men ibland blir det en massa snack. K förstår det mesta när läraren pratar till hela klassen. Klasskompisarna pratar så snabbt, så det är lite svårare att förstå. Mer än hälften låter bara bla bla, även när de pratar direkt med K. Men en tjej som är från Frankrike är duktigare på att prata långsamt och visa med händerna vad hon menar. Då förstår K det mesta.

På måndagar och fredagar är det ”wake up shake up” för alla klasser på morgonen i samlingssalen. Då är det dans för att komma igång.

Om man sköter sig bra kan man ibland få house points. När man samlat tillräckligt många får man någon sorts pris. Om man inte sköter sig får man en varning och sen ”five minutes”. Det betyder fem minuters avdrag från fredagens golden time. Hittills har K och A bara fått house points, inga five minutes.

Medan barnen är på skolan är jag ”ledig”, dvs städar, handlar, tvättar mm och är ledig på riktigt. Det jobbiga försöker jag få undan i början på veckan. På torsdagar går jag promenad med Nationella Hälso-någonting. Det är en timmes promenad med väldigt trevliga och pratglada människor och sedan fika på museet efteråt. Tack vare det har jag hittat både fina promenadställen, en lekpark och fått veta en hel del om stans historia. En av de jag fikade med tycker att England har blivit så hemskt på senare år att hon skäms när utlänningar kommer hit. Dels är ungdomarna ouppfostrade (är de inte det i alla länder i alla tider?), dels är människor mindre benägna att hjälpa varandra och saker vandaliseras överallt. Jag försökte trösta henne med att mycket av det hon pratade om är inte ett dugg bättre i Sverige, snarare tvärt om. Men jag vet inte om det gick hem. Till exempel kan jag inte minnas att jag sett någon grafitti i den här stan. Fast tonåringarna röker mycket. Det ser inget vidare ut.
På fredagar ska det vara promenad med en kvinnoförening jag gått med i, men hittills har den varit inställd på grund av dåligt väder. Däremot har jag träffat kvinnogänget ett par andra gånger. Nästa vecka ska vi ha ”Murder mystery play” där alla ska få spela varsin roll. Det blir nog kul. Bra träning för mitt drömjobb; en statistroll i favorit-mord-tv-programmet.
Idag var jag och fikade med mammorna till två av A:s klasskompisar. Vi hade det väldigt trevligt och bestämde oss för att göra det till en vana. Efter det tog vi vägen förbi mataffären innan vi hämtade barnen. Jag passade på att be om hjälp att hitta skorpmjöl och en av dem hittade faktiskt något liknande, bara lite grövre.

Klockan 15.05 hämtar föräldrarna sina barn. Hemma brukar vi äta lite innan det är dags för läxor. Båda barnen ska läsa högt för en vuxen 3×20 minuter i veckan. Sen har de någon stencil i matte och engelska och K har ca 15 ord per vecka att öva på lite extra. Bland annat slår hon upp dem i en ordlista och skriver förklaringar, skriver dem på datorn och i bokstavsordning.

Sen är det dags att fixa middag så den står på bordet när min hårt arbetande make kommer hem från jobbet. Vi fortsätter köra fjolårets recept från Linas och ICAs matkassar så gott det går. De flesta ingredienser hittar vi faktiskt här plus en massa annat spännande som t ex chokladdoppade weetabix, korv i wienerbrödsdeg och femton sorters mintsås. Det tar fortfarande lång tid att handla för det tar tid att hitta allt och man läser på en massa förpackningar, men vi gör framsteg.

Så länge jag kan minnas har jag ogillat att använda arbetshandskar. När jag ändå måste så känner jag mig klumpig och ganska snabbt brukar de åka av. Hellre tar jag jord under naglarna, färgfläckar och mindre rivsår. Men nu har jag helt frivilligt köpt mig ett par för att använda till badrumsstädningen.
Vattnet här är väldigt hårt, så det blir kalkavlagringar på nolltid. Vår hyresvärd lämnade bland annat rengöringsmedel efter sig som vi får använda, så häromdagen när jag skulle skrubba duschkabinerna använde jag det. Enligt förpackningen innehöll det blekmedel också. Min gröna trasa gulnade direkt och efter ett tag var den ljusgrön. Men det var effektivt. Efter en och en halv timmes slit var båda duscharna i bättre skick än när vi flyttade in. Fast sista halvtimmen började mina nagelband protestera. Det kändes som att få citron i småsår. Vid en närmare analys så hade fingrarna på högerhanden en annan nyans än vänster, och runt nagelbanden var det småsår på flera av fingrarna. Det verkade som att de övre hudlagren frätts bort. Så här ett par dagar senare är jag fortfarande öm på fingertopparna, såren och nyansskillnaden är kvar och jag kommer använda handskar nästa gång jag städar.

Barnen har varit trötta den här veckan, men överlag positiva till skolan. De kommer hem och rapporterar om konstigheter. Till exempel så behöver man inte ta med handduk till gympan, för det finns ändå inga duschar. Alla byter om tillsammans i klassrummet och sen går man till gympa-/samlings-/matsalen och har gymnastik. Sen tillbaka till klassrummet och byte tillbaka till vanliga skoluniformen. Matsal förresten, nästan alla äter sina medhavda lunchlåder i klassrummet utom de vars lata (eller kanske hårt arbetande) mammor skickat med pengar istället för lunchlåda. De får gå och äta skolans lagade mat eller skolans mackor.

Enligt barnen så är det mycket tystare i klassrummet än de är vana vid från Sverige. Om någon pratar för mycket så säger läraren till att den ska gå fram och skriva upp sitt namn. Lyssnar man dåligt kan man också åka dit. Missköter man sig för mycket en vecka får man inte vara med på fredagens Golden Hour där barnen får göra extra roliga saker.

K ska simma med sin klass en gång i veckan ett tag framöver. Första gången skulle de delas in i grupper efter hur duktiga de var på att simma. Det verkade vara crawl som gällde och det har K aldrig gjort, så hon ställde sig i nybörjargruppen. Mellangruppen var för de som hade övat en del men inte behärskade det och bästa gruppen var för de som redan kunde. K:s grupp började med att gå och springa i vattnet, sen skulle alla försöka simma tvärs över bassängen. K körde bröstsim istället. Hon tänkte att det var bättre än att prova något hon inte visste alls hur man gjorde. Efter det pratade läraren med henne och sa att hon var alldeles för duktig för nybörjargruppen och för mellangruppen. Så hon blev skickad direkt till svåraste. Hon var väldigt stolt när hon berättade det. I bästa gruppen blev det lite av en utmaning för henne att hänga med. Men det ska nog gå bra.