Månadsarkiv: mars 2020

Lock down

Här kommer en liten rapport om hur det går i England i dessa tider.

För en vecka sedan gick barnen sin sista skoldag. Redan dagarna innan hade ett par av årskurserna fått jobba hemifrån eftersom skolan inte hade tillräckligt med lärare. Då hade alla som hade någon speciell anledning (graviditet, eller egen eller familjemedlems hälsoproblem, typ diabetes eller andningsproblem) blivit uppmanade att stanna hemma. Men efter fredagen skulle alla skolor, restauranger, cafeer, teatrar, biografer mm stänga. Dessutom blev vi återigen uppmanade att hålla 2 meter avstånd till alla utanför egna hushållet.

Helgen som följde kom med fantastiskt fint väder efter veckor av gråmulet och regn. Alla var ute och njöt. Folk tog sina husvagnar, husbilar och bilar och for till de finaste ställena i landet (Cornwall, Wales, Lake district bland annat) för att isolera sig där istället. På tv visades hur det var så trångt på stigen upp till nån fin utsiktspunkt att ingen kunde hålla 2 meter avstånd.

Det dröjde inte länge innan regeringen insåg att reglerna behövde skärpas. Nästa omgång regler innebar att man skulle stanna (åka tillbaka till) sin ordinarie bostad och stanna där. Man får gå ut och motionera (ensam eller med andra från samma hushåll) max en gång om dagen och det ska göras i närområdet (inget mer bilåkande till finare ställen). Affärer som inte säljer nödvändigheter (mat, medicin, bensin) stängdes. Alla som kan jobba hemifrån ska göra det. Man ska gå till mataffärer så sällan som möjligt och ALLTID hålla på 2 meter ”social distancing”.

”Stay home, protect the NHS, save lives” är mantrat som upprepas gång på gång. (Stanna hemma, skydda sjukvården, rädda liv)

På det följde en intressant diskussion där många tolkade det som moraliskt riktigt att alla företag utom de nödvändiga skulle stänga. Regering gick ut med ett förtydligande att företag som sysslar med produktion inte måste stänga om man kan hålla 2-meters regeln. Det räckte inte och på nyheterna rapporteras om ”dåliga” företag som fortsätter köra så gott det går med de som inte måste isolera sig. J:s företag är ett av de som försöker hålla öppet. Alla som kan jobbar hemifrån, men ca en fjärdedel är på jobbet. J är där varannan dag och försöker hålla ordning på röran. Idag (söndagmorgon) har han suttit i telefon en halvtimme och diskuterat med högre chefer hur de ska hantera situationen.

För A går det betydligt bättre. Han fick ett oväntat mail från sin arbetsgivare igår. Trots att de hade kunnat fortsätta och sälja mat för avhämtning och hemkörning (det är fortfarande tillåtet) så stängde ägaren stället för några dagar sedan. I mailet stod det att A och de andra anställda kommer få 80% av lönen tills vidare utan att behöva jobba. Pengarna kommer från staten som går in och betalar 80% till alla anställda som tvingas stanna hemma på grund av nedstängning av företag. A tyckte inte att han hörde till de som staten borde prioritera, men var samtidigt tacksam och började genast fundera på hur han ska uppgradera sin dator.

För mig är det inte riktigt som vanligt på jobbet. Jag har ju jobbat hemifrån mycket de senaste åren eftersom de jag jobbar mest med är i Bristol. Men nu är alla andra hemma också och plötsligt sker mycket mer av det sociala på internet. Vi har ”fika” med hela företaget ett par gånger i veckan när alla får en chans att berätta hur de har det, visa upp sitt husdjur (eller porslinshund om man inte har något husdjur), eller visa upp utsikten från sitt fönster. Kanske lyckas vi övertala en kollega att spela lite gitarr nästa vecka.

Senaste fikat berättade en chef att hans svärson som är läkare nu blivit friskförklarad efter en sväng med corona och var påväg tillbaka till jobbet. Det är ett par andra kollegor som har bekanta som har tydliga corona-symptom (en av dem har nu blivit lite hostig själv och det är mycket möjligt att han blivit smittad av sina vänner).

Några dagar efter skolstängningen kom beskedet hur examensprov ska hanteras. A går i årskurs 11 och de skulle ha sina GCSE prov i maj och juni. Proven är intställda och lärarna kommer istället sätta betyg utifrån hur de klarat övnings-prov, lektioner och läxor. De elever som inte blir nöjda med sina betyg kommer få skriva proven i höst istället. Det finns en förväntan att de ska fortsätta plugga hemma på egen hand åtminstone 3-4 timmar per dag, men motivationen är ganska låg. De flesta ämnena kommer han ändå inte läsa vidare nästa år.

Istället för pluggande blir det mycket datortid för A. Men för några dagar sedan for han och en kompis på cykel-utflykt (tillåtet bara man har 2 meter emellan och inte är fler än två). Det blev en riktigt trevlig utflykt genom en hel del byar där han aldrig varit förut. Trafiken är mycket mindre än i vanliga fall, så inte ens på de större vägarna var det nån trängsel. Han räknade ut att de cyklat 38km och nu vill han ha en ny större cykel. Frågan är om vi ska vänta tills han växt en bit till så han kan få en riktig herrcykel, eller om vi ska skaffa en som är lagom just nu. För en månad sedan hade han växt om mig och det går fort uppåt just nu.

K går i tolvan och har inte A-level prov förrän nästa år, så hon är inte påverkad av att årets prov ställts in. Men det är mycket att lära sig och nu är hon tvungen att jobba hårt på egen hand utan direkt undervisning. De får fortfarande läxor och kan maila frågor till lärarna, men det är tufft i längden.

Det är tydligt att de flesta i vår lilla stad tar det här med 2 meter på allvar. När jag varit ute på min dagliga promenad har jag märkt att alltid när jag möter någon så ser den ena till att byta till trottoaren på andra sidan gatan. Om det inte fungerar så går man mitt i gatan istället. Men alla ler mot varann och de flesta säger hej. Det är som att man vill förmedla ett ”det är tuffa tider, men vi klarar det tillsammans”.

Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar

K har tagit körkort!

I England får man börja övningsköra när man är 17 år, men man behöver inte vänta till 18 med uppkörning. Det enda som krävs för att anmäla sig till provet är att man klarat teoriprovet och det gjorde K i januari.

Sedan i höstas har hon tagit lektioner (ett tvåtimmarspass i veckan) med en körskollärare och sen kört med J på helgerna, ofta långa turer både på lördag och söndag. När hon kört några veckor började J se ut trevliga ställen dit de kunde åka och äta lunch och sen köra hemåt igen. Mot slutet blev det mest Oxford+körning eftersom det var där som provet skulle vara.

För att träna stora krångliga rondeller körde de en dag ring+vägen kring Oxford, men i varje rondell svängde K höger (vänstertrafik gör att det är svåraste varianten). Sen letade hon efter ett lämpligt ställe att vända och när hon kom tillbaka till rondellen blev det en ny högersväng för att fortsätta vidare på ringvägen. När man gjort ett helt varv runt Oxford har man fått rätt bra med rondell-träning.

På själva uppkörningen satt inspektören och pratade med henne hela tiden. Kanske för att göra henne mindre spänd, eller för att distrahera. De hade inte samma musiksmak, men hittade en del annat att prata om. Efter en liten bit slog han på en GPS och sen fick hon följa den. Totalt tog det ca 20 minuter.

Väl tillbaka berättade han att det gått bra och att hon klarat provet.

På kvällen följde hon den lokala traditionen att köra till McDonalds drive through för att fira att hon klarat det.

I utbildningen  ska se till att barnen kommer iväg på det (vi betalar) för man vet aldrig när de råkar vara i Sverige och köra på vinterväg.

Första skoldagen efter provet ville hon ta bilen till skolan (det tar drygt 10 minuter att gå), men det gick jag inte med på. Fast idag hade hon lyckats övertyga mig. En hel del av lärarna på skolan är så måna om att det ska gå bra för eleverna på slutproven att de ordnar frivillig extra-undervisning utanför skoltid. Jag tror inte de får betalt för de timmarna. Ks kemilärare har en extra-timme både före och efter skolan på onsdagar, och kommer man på morgonpasset får man lite ”frukost” (bullar med choklad i). På extra-lektionerna brukar eleverna få föreslå vad läraren ska gå igenom, så han kan hjälpa dem med de bitar de tycker är lite svåra.

I morse tog K bilen och körde till en by en bit bort och hämtade sin kompis för att de skulle gå på frukost-kemin tillsammans. Kompisen brukar ta buss, men måste gå upp vid sex för att hinna med den. Med Ks hjälp blev det lite mer sovmorgon.

A har varit på språk-cafe efter skolan där lärarna i franska och spanska hjälper eleverna, men jag tror han hellre pluggar hemma nu. Han har också gått på gamla-prov-fredagar där man får göra matteprov från tidigare år (och äta något gott, har jag för mig). Väldigt olikt svenska skolan, åtminstone som jag minns den.

Hoppas allt är väl med er, och kom ihåg att tvätta händerna.

Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar

Blogg på WordPress.com.