J har en plan. På något sätt fick han resten av familjen att gå med på att vi kör en gemensam storstädning innan jul. Som en mjukstart bestämde jag mig för att städa legolådorna för barnen har lämnat legoåldern. Vi har en hel del lego och med tiden har bitar från tåg, brandbilar, sopbilar, ambulanser, fort, havsmonster och hus blivit lite blandade. Min plan är att bygga ihop allt jag kan hitta beskrivningar till och se om det går att få några grejor kompletta. Sen när det är gjort kan man bestämma vad man ska göra med det.
Efter ganska många timmars byggande, delvis med hjälp från A, så ser det inte särskilt välstädat ut.
Av de 20-30 grejor jag byggt ihop har nästan alla minst en bit som saknas, och nu har jag kommit till botten på sista lådan. Jag ska ta ett till varv med alla och dubbelkolla att det som saknas verkligen inte dykt upp. Sen blir det dags att fundera på om man ska komplettera eller ge upp. En kollega tipsade om ett web-ställe där folk säljer enskilda lego-bitar. Det är bara att söka på form och färg så ser man bitar till salu från hela världen.
I min poly-tunnel växer det så det knakar. Idag åt jag lite asiatiska bladgrönsaker stekta med färsk ingefära och worcestersås till lunchen. Inte så tokigt, men kanske inte något att bjuda barnen på. En av sorterna, nån sorts jätte-senap, smakar lite som wasabi. Den har de provat utan att grimasera, men de som bara smakar grönt blad brukar inte vara populära.
Från frön och små plantor i september till det här i november. För en som bott för länge i Norrland är det både fascinerande och förbryllande.
Största kålhuvudet är stort nog att ge en del mat, men hur vet man när det är färdigt? Kan kål bli övermoget? Största ärtskidan är drygt en centimeter. Tvekade en kort stund men bestämde mig för att låta den växa lite till.
Vi har haft minusgrader några enstaka nätter, men det verkar inte spela nån roll för grönsakerna. Nu är det milt igen, men med regn och blåst. Den engelska vintern utanför tunneln är inget vidare.
AdWantage 