Det börjar lacka mot jul och för en gångs skull har vi ganska mycket för oss. I fredas var J och jag på en ”Comedy club” här i stan. Tre olika stå-uppare var där och gjorde vad de kunde för att få publiken att skratta. Vi var väl ett kanske ett åttiotal gäster vid olika bord. Det ingick ett glas bubbel eller ett glas mulled wine (engelsk glögg), men sen hade folk bunkrat upp med chips och liknande småplock. I väntan på att det skulle börja småpratade vi lite med de andra vid vårt bord och sippade på våra glas.
Första ståupparen var en kvinna som även kunde trolla lite. Sen kom en långsmal kille som visserligen älskade sin hustru, men han hade en hel del inte helt snällt att säga om henne. Lite dumt kan jag tycka det är att skämta på hennes bekostnad, men annars var han kul. Slutligen kom en mycket stor man som ursprungligen var från Australien. Han berättade att i stort sett varje dag kommer det fram någon till honom och säjer, ”Oj, vad stor du är.” Lite tröttsamt. Han skämtade en del om det och en del om dvärgar. Gissar att är man så gigantiskt är det ok att skämta om dvärgar.
På lördagen tog vi igen oss och tittade på en muntjac som hälsade på i vår trädgård. För att vara någon sorts hjortdjur, kan jag tycka att de inte är särskilt vackra. Ser mer ut som påpälsade grisar i kroppen. Fast ska man mest smyga i buskarna, som de här gör så är det kanske en bra form.

Han mumsade på smörblommeblad och det gör mig ingenting. Tyvärr verkade han gilla hyacinterna som växte där förra våren.Det gör lite mer.

Då och då tittade han mot huset, men sen tuggade han vidare, så han kan knappast blivit skrämd av att en hel familj betraktade och fotograferade honom.
I söndags kom min kompis K på besök för att måla min dotter Ks händer med henna. Kompis K är från Indien och målar ofta sina händer och fötter, men tyckte det var kul att få göra det på någon annan. Det är hon som jag jobbade med tidigare och som tagit fotot som vi har över teven.
Eftersom det är nagellacks-förbud på barnens skola så visste vi inte om hennamålning skulle vara ok. Som kompromiss valde vi den här helgen för barnen skulle bara gå i skola måndag och halva tisdagen den här veckan. Tillräckligt kort för att någorlunda kunna dölja målningen. Dessutom målades bara handflatorna. Samtidigt så skulle hon ha gott om tid att visa upp sina händer för kompisarna på skolan.

Hennasmeten kommer i en smal tub och sen klämmer man ut lagom med smet allt eftersom.
När allt målas så börjar det sakta torka. Efter någon timme duttade min kompis K på limejuice blandat med socker för att det skulle sitta fast längre och inte börja flaga av för att det blev torrt. Senare på kvällen gjorde jag om samma procedur.

Efter några timmar skrapar man av färgen och då har huden under blivit alldeles orange.
Det är ganska kletigt av både färgen och lime-socker-blandningen, men man ska helst inte tvätta händerna de närmsta 48 timmarna efteråt medan färgen fortsätter att reagera med något i huden. Vi lindade tyg runt händerna när hon skulle sova, men det hade fallit av på morgonen. Lakanen verkade ha klarat sig bra i alla fall.

Morgonen efter har färgen mörknat betydligt. Hur mörkt det blir beror bland annat på hur tunn hud man har.

Efter 48 timmar har färgen mörknat ytterligare och K får äntligen tvätta händerna.
Nu får vi se hur många veckor det håller innan det bleknat bort igen.