I onsdags hade jag en trädgårdsmänniska på besök. Jag hittade hennes hemsida när jag googlade på utrotning av björnbär. Hon har skrivit en utmärkt artikel om björnbärsutrotning som jag följde och det fungerade. På hemsidan berättade hon att hon bor i vår lilla stad och jobbar som trädgårdsmästare på flera ställen. Dessutom gör hon trädgårdsdesign åt folk och håller minikurser. Kurserna går ut på att man bokar henne för 2-3 timmar, berättar vad man vill lära sig och sen kommer hon och lär ut i ens egen trädgård. Jag beställde 2 timmar ”Hur ska jag designa min trädgård?” och i onsdags var hon här.
Vi började med att titta på vad som redan fanns och vad jag tänkt så här långt. På ett ställe som ska bli rabatt ligger det högar med upp-och-ner-vända grästorvor som jag grävt bort från ett parti som ska bli gång. ”Vad har du tänkt göra med det?” undrade hon. Min tanke att vänta till gräset multnat lite mer och sen lägga det i grönsakslandet fick klart godkänt. Före detta gräsmatta är den finaste jorden. Den ska grönsakerna ha.
Sen tittade hon på den drygt meterhöga stubben efter det rödbladiga trädet och frågade försiktigt ”Vad har hänt här då?”. Jag medger att den var ganska fult avsågad. Efter att jag förklarat att jag försökte ta död på trädet, inte hamla det, fick jag godkänt och sen verkade det som att hon litade på att jag någorlunda visste vad jag höll på med. Några latinska namn slängde jag mig också med, för att hjälpa upp min trovärdighet.
Det hela resulterade till slut i en plan som innehåller fikon (mot husets södervägg), fler bärbuskar, en murad kant ner mot bäcken med en liten trappa (alternativt en rad med nerslagna stolpar vilket skulle bli betydligt billigare men inte lika fint) och en massa vårlökar och andra fina blommor i slänten på andra sidan bäcken. Fast först måste nässlorna utrotas. Varje gång de nått 15cm i vår så får vi nässelsoppa.
På norrsidan om huset kan jag ha rabarberland och en massa annat fint när jag väl fått bort allt ogräs. Inte visste jag att pärlhyacint är ett ogräs. Fast jag fick behålla några om jag ville (”du kommer inte få bort alla ens om du försöker”). Citronmelissen som täcker ett par kvadratmeter borde också bort (men jag kanske sparar några i smyg).
Vid ingången ska jag plantera buskar med starkt doftande blommor som blommar på vintern. Det finns doftande taggfria rosor som skulle passa bra klättrande på staketet där och passionsblomma som kan klättra på planket (”passionsblommor växer som ogräs här”).
Sedan dess räcker det att jag tänker på hur trevligt det var att gå runt där och prata trädgård och hur fint det kommer att bli för att jag ska känna mig alldeles genomglad. Få tvåtimmarskurser har så bra effekt.
Vi får väl se om jag kommer på någon mer bra ursäkt för att ta hit henne på en kurs till. Det blir nog inte formklippning-av-buskar-kursen även om det är en av hennes favoritgrenar, för det är inget jag fallit för, än.
AdWantage 