Sedan vi flyttade in i vårt hus för snart ett år sedan har tv-kanalerna gradvis blivit mer och mer pixlade. För några månader sedan var det så illa på de flesta kanaler att de inte längre var möjliga att titta på. BBC var fortfarande nästan ok så vi har nöjt oss med deras fyra kanaler. BBC har många intressanta program, så det har inte varit synd om oss.
I onsdags tog vi hit en expert för att se om vi behövde byta någon kabel, men det visade sig att signalen från tv-sändaren var för dålig. Vår stad ligger lite gömd bakom höjderna på the Ridgeway. Antingen skulle vi behöva en antenn som satt en bra bit högre upp eller så kunde vi köra med parabol.
Det satt redan en parabol på väggen (gissar att förra ägaren hade samma problem) så vi skickade efter en box som tar emot ”freesat” och kopplade in.
Plötsligt hade vi 173 kanaler med perfekt kvalitet. Snacka om TV på steroider! Visserligen var en del av de 173 kanaler kopior (standard, HD och standard med en timmes fördröjning), men ändå. Det tog oss en timme bara att snabbt bläddra igenom allt. Förutom alla engelska kanaler vi redan kände till (och ett par walesiska som är fullkomligt obegripliga) fanns där en massa utrikiska, som amerikanska, arabiska och ryska. Till och med en Bollywood-kanal.
J och jag satt och förundrat tittade på Bollywood ett tag; Indier i tjusiga kläder som sjöng och tjejen delade ut mat och flörtade med alla killar men mest med en. Jag har lärt mig av min indiska kollega att man aldrig riktigt får se dem pussas. Det är alltid en blomma eller något framför ansiktena när det händer, så vi satt och väntade på det. Men det blev bara nästan-pussar, mer sång och mer att tjejen delade ut mer mat till killarna. Vi insåg att vi aldrig någonsin kommer förstå det där och troligen inte titta så mycket mer på den kanalen igen.
PS. Om någon undrar över julklappar så skulle en ny potatisskalare sitta fint. Inget häftigt, bara en vanlig klassisk svensk modell.
AdWantage 