Idag efter frukost gick K och jag med våra cyklar till pepparkakshuset. Eftersom vägarna där vi bott senaste året inte är särskilt cykelvänliga så ledde vi våra cyklar.
När vi kom fram och var på väg att ställa in cyklarna i garaget ville K cykla en sväng för vägarna runt nya huset är breda men inte särskilt trafikerade och det var så fint med solen och allt gräs och annat som växte överallt. Så medan jag klurade på hur fjärrisen till garaget fungerade så cyklade hon runt ett varv.
När hon kom tillbaka fick hon se trädgården i dagsljus för första gången. Den fick godkänt. Hon hjälpte mig att ta kort också.

Äntligen fick jag ropa hej när jag kommit över bäcken!
Sen gick vi in och funderade på möblering och var hon ska hänga sin tavla med ett japanskt körsbärsträd.
Istället för att ta närmsta vägen hem letade vi efter bästa vägen till hennes skola. Vi hittade en som nästan bara är gångstigar största delen av vägen. Fåglarna kvittrade och vi njöt i solen. Hennes nya skolväg blir bara ett par minuter längre än den gamla.
Efter lunchen var det A:s tur att lära sig en ny skolväg. K följde också med. Hon brukar gå till skolan med klasskompisen O. K behöver hitta åt det hållet också för att kunna visa O hur hon hittar hem. Det var lätt att hitta hans nya skolväg. Den är nog också ett par minuter längre men inte mycket mer än så.
När vi kom fram till pepparkakshuset tog barnen ut sina cyklar. K bytte till flip-flop och sen gav de av på sin första cykeltur. En bit uppströms finns det ett rep som hänger i ett träd som man kan gunga på över bäcken. Efter ett bra tag kom barnen skrattande tillbaka. K med leriga fötter och nederdelen av byxorna blöta.

A o K kommer farande på vår garageuppfart

och svishar direkt in i garaget med lera och allt.
Sen hade vi en ganska slö dag i solen. Vi hade kunnat gå tillbaka och packa, men eftersom någon annan ska städa och någon annan ska packa och flytta allt som vi inte fixat själva så njöt vi av att ha en egen trädgård med flera soliga ställen att sitta på.

J tvättade sin leriga cykel. Det behövs varje helg så här års, men i solen kändes det betydligt trevligare än det brukar.

Vi fick vår första besökare

och vår andra besökare.

På eftermiddagen var det soligast på baksidan vid dörren in till köket.