Jag har sett fram emot den dag jag kan hoppa över bäcken och ropa hej, men för varje litet framsteg i vår husköparprocess har jag noga låtit bli att ropa hej. Och det var nog lika bra.
Häromveckan, några dagar efter besiktningen fick vi ett meddelande från vår jurist att de väntade på något papper från mäklaren och inte skulle göra något mer förrän det kom. Litet orosmoln seglade upp och värre skulle det bli.
J mailade mäklaren som svarade att han skulle undersöka saken. Nästa dag ringde han och berättade att ägarna till pepparkakshuset hade lagt ett bud på ett annat hus och backat på det huset de tidigare tänkt köpa. Nu ska ägarna till det nya huset i kedjan hitta någonstans att flytta, och sen kanske det blir en massa fler i kedjan innan den når slutet.
Så inte nog med att vi nu inte har en susning om vilket år det hela kommer bli klart (om någonsin), det känns som att säljarna fört oss bakom ljuset när de låter oss tro att allt är ok och vi betalar en massa pengar för besiktning. Mummel, mummel, mummel.
Nåväl, jag har bestämt mig för att inte bli en bitter kärring, så jag försöker tänka på sånt som är trevligare. Vädret till exempel. Hösten har varit ovanligt varm och fin. Nästa helg ska jag på mosaikkurs igen. Det ser jag fram emot. Det händer en massa på jobbet. Det har varit konstant överväldigande och omväxlande sedan jag för en vecka sedan blev ombedd att leda lite intensivtestning några veckor eller längre. VI har fått låna ett team på annan ort i England och ett team utomlands som jag ska sätta i arbete. Ganska stressande, men jag lär mig massor.
K har varit på skolans svenska-klubb och verkar ganska nöjd. Läraren kunde fem språk och svenska var ett av dem. Eleverna fick lära sig lite om Stockholm med öar och massa broar emellan. De fick smaka saltlakris (som bara ett par stycken tyckte var gott) och lära sig några fraser på svenska. På slutet var det frågesport och K missade på frågan om ett populärt bär i Sverige. Hon gissade på vinbär, men rätt svar var lingon. Lite orättvist, för vi har ju ätit betydligt mer vinbär än lingon under hennes uppväxt. Hon verkade ta det med fattning i alla fall.
A har varit på besök på skolan där K går eftersom han ska börja där till hösten. När vi satt och lyssnade på rektorn tyckte han att det var lite segt och mycket skryt. Men när de började prata skolresor piggnade han till. Han vill absolut till Barcelona nästa år om det blir en resa dit. Vi fick även gå runt i olika klassrum och se exempel på vad man kan göra. A gillade att kolla på celler i mikroskop. Drama var däremot ingen höjdare.
AdWantage 