Trött, hes och ganska nöjd var vår dotter efter skolresan.
I fredag förmiddags åkte hela klassen buss mot sydkusten. Målet, ett lägerställe nära Weymouth, låg tre timmar bort, så de hann äta sin medhavda lunch på en rastplats på vägen.
Väl framme lassade de in sakerna i rummen där de skulle bo. I förväg hade alla fått lämna in önskemål på två rumskompisar. K fick de hon önskat plus några till. Totalt var det 6 tjejer i rummet. De hade kommit överens om att inte ligga och prata på nätterna och klarade det bra. Det var nog tur, för dagarna var fulla med aktiviteter.
Klassen delades in i två grupper och sen hann varje grupp med två aktiviteter före och två efter lunch. Dessutom spelade de spel på kvällarna. K:s favoritgrej var en jättehög gunga där två satte sig samtidigt. Sen drogs den upp högt upp i luften. Väl uppe kunde de som satt i gungan trigga nån grej så de lossnade och for iväg neråt. Läskigt och roligt. Varje par blev uppdragna två gånger, men K hade gärna gjort det mer.
En aktivitet gick ut på att krypa runt i tunnlar under marken. K och några till placerade ut koner i tunnlarna och sen skulle några andra krypa runt och hitta konerna. En annan gång fick de klättra upp för en hög stolpe (med sele på sig så klart). Väl uppe ställde man sig på en plattform och därifrån skulle man hoppa rakt ut i luften mot en boll. Fast bollen var för långt borta för att nå, konstigt nog. Efter det blev man nerhissad i selen. K har ju tränat klättring förr och brukar inte vara höjdrädd, så hon klarade det bra.
En dag fick de ge sig ut i kajaker på havet, fast bara nära land där det var ganska lugnt vatten. Utanpå vanliga kläderna drog de på sig våtdräkter (och flytvästar antar jag). K hamnade först i en en tremanna tillsammans med en klasskompis. Fast K tyckte att hon fick göra större delen av jobbet själv, så sen bytte hon till en enmanna för att slippa den extra vikten. En av ledarna på stället roade sig med att tippa i några av barnen i vattnet. K drabbades, men tog det med fattning. Fast sen gav hon igen genom att paddla på den ledarens kajak och skvätta vatten på honom.
Maten var fantastisk, enligt K. Gissar att alla uteaktiviteter ökade på hungern också. Det var ett avancerat kösystem med en bred brun linje på golvet som man skulle följa. Ibland tog linjen slut och fortsatte sen lite längre fram. Då var man tvungen att vänta tills det fanns plats på andra sidan innan man gick dit. Man fick inte vänta i hålet i mitten för då kunde man bli uppäten av hajar (eller bli påsprungen av någon som skulle förbi). När man kom in i köket fanns det flera goda rätter att välja på och utanför fanns en bardisk där man kunde ta för sig av grönsaker och frukt så mycket man ville. Det fanns saft och vatten att välja på och K njöt av att få dricka saft till varje måltid. När man tagit allt man skulle gick man och satte sig vid bord 43 eller 44 som klassen blivit tilldelad. Det var massa andra barn där också, men allt var väldigt välorganiserat, så det var inga problem.
I förmiddags (måndag) var det dags för sista aktiviteterna och hemfärd. Nu är det dags att säga godnatt till K innan det är för sent. Och fråga var skorna är som hon hade när hon kajakade, så jag kan hänga dem på tork.