Månadsarkiv: januari 2014

Mord mm

J och jag har varit på teater. Grannfrun är med i en amatörteatergrupp som brukar spela två gånger om året i gamla kvarnen i grannsamhället och nu var det dags igen. Lite orolig är man ju för att gå på teater här i Midsomerbygden, men vi tänkte att om bara inte fru Barnaby är där så klarar vi oss nog.

När vi kom dit spanade vi lite, men ingen vi kände igen från Midsomer verkade vara där. Till en början var det ingen under 70 år heller förutom vi själva. Vi köpte en remsa raffel tickets (lotter) för ett pund och satte oss ganska långt fram (fortfarande spanande). Vi bläddrade lite i programmet och jag kunde konstatera att jag kände ytterligare två av skådespelarna. De hade haft lite otur med den som skulle spela Pat. Den första Pat slutade redan i höstas. Pat nummer två blev alldeles nyligen sjukskriven. De bad om ursäkt för att Pat nummer tre (som visade sig vara den fjärde i gänget som jag kände sedan tidigare) gick runt med manus i hand. Hon hade inte hunnit lära sig allt utantill än.

När teatern började dröjde det inte många minuter innan den förste är mördad med en köttkniv i ryggen. ”Cut” ropar regissören. Han vill ha mer inlevelse och mycket mer blod. Själva teatern handlar om ett gäng som övar in en teaterföreställning. Vi får se mer övningar och mellansnack och sen är det dags att öva mord-scenen igen. Men när den blodiga mannen med köttkniven faller ”död” ner så faller en av kvinnorna död ner också, förgiftad. Nu måste de väl ändå kalla in Mr Barnaby… Men, nej, det gör de inte. De skjuter på premiären en vecka och övar vidare, med lite ändrad roll-lista. Pat, som tidigare varit ansvarig för scenbygge mm, får på kort varsel hoppa in i en roll (kusligt likt verkligheten och ändå inte). Det visar sig tillslut att det var Pat som stod för giftmordet. Vem som var knivmördaren får vi aldrig veta.
teater beskuren
Efteråt pratar vi en stund med R, en av skådespelarna som jag kände (han i röd jacka på bilden). Han frågar om inte J vill vara med i deras teatergrupp. De har lite brist på yngre herrar. J hoppade inte på det direkt, men han sa heller inte blankt nej som jag hade förväntat mig. Finns det en liten skådespelardröm i honom som jag inte anat tidigare?

Vi vann ett armbandsur med massa strass på lotteriet. Någon av chokladaskarna hade väl varit bättre, men en vinst är ju alltid en vinst. Promenaden hem gick som tur var helt mordfritt.

Lite typiska engelska läckerheter på närmaste affären. Någon som är sugen på spam? På en hylla intill kan man välja mellan gåsfett, ankfett och "beef dripping".

Lite typiska engelska läckerheter på närmaste affären. Någon som är sugen på spam? På en hylla intill kan man välja mellan gåsfett, ankfett och ”beef dripping”.

Kategorier: Kultur | 1 kommentar

Vi har hittat en skatt!

När vi var på husvisning här i december öppnade vi luckan till vinden, men stegen verkade inte helt trivial att fälla ner så vi tittade mest upp mot ett mörkt hål.

Igår öppnade vi luckan igen, lyckades få loss spärrarna till stegen, dra ner den och kliva upp för att titta. J lyste med en ficklampa och det såg stort ut. Sen hittade han lysknappen och lysröret i taket drog igång. Det var betydligt större än vi anat. Stora ytor var täckta med spånskivor och ett litet tunt lager med damm, men i ett par av hörnen var det lite saker. I kanterna var det bara isolering på golvet. Mest nyfiken var jag på väskorna och lådorna som stod en bit bort på en hylla.

Innan vi gjorde något mer var det först tvätt av stege och taklucka. Sen dammsugning av golvet där uppe. Tillslut hade jag dammsugit mig fram till väskorna. I det som såg ut som en pjäxväska var det ett par gamla slalompjäxor, gissningsvis minst 20 år gamla. Annars var det mest tomma väskor och kartonger. 10-15 gardinstänger fanns det också.

Nu börjar ni kanske undra över skatten jag skrev om i rubriken. I detta land där kvadratmetrar är dyra (även när man räknar om dem till kvadratfot) så är ett rejält förrådsutrymme en lyx som är få förunnat. En vind som är torr, någorlunda ren och inte knökafull är en skatt. Nu har vi lassat upp alla våra flyttkartonger och några plastlådor. Resväskorna ska också dit istället för att stå i vägen någon annan stans. Efter det kommer det fortfarande vara massor med plats kvar där uppe. Luxury!

Häromdagen berättade K att hon ofta säger ”That’s a bit dumb” (det var lite dumt) med överdriven svensk brytning när hon är i skolan. Flera av klasskompisarna har tagit efter det (också med svensk brytning). En av killarna i klassen hade sagt det till sin mamma när mamman hade sagt något knasigt. Då hade han fått gå och lägga sig. Vi ska se om hon inte kan lära dem att säga ”What shall I do now, då?” med svenskt tonfall. Då kanske fler åker i säng.

Kategorier: Hemmaliv i England, Vår dotter K | Lämna en kommentar

Un-declutter

Förra huset hyrde vi möblerat och kom överens med ägaren om att tavlorna kunde sitta kvar på väggarna. Vad jag inte var beredd på var att en massa prydnadsgrejor skulle vara kvar också. De första veckorna samlade jag upp allt som kändes onödigt och svårstädat och la det på vinden. Declutter kallas det visst när man tar bort en massa överflödigt lull-lull. Fyra fulla kartonger bar jag upp på vinden plus några lampor, prydnadsbord och flera flätade papperskorgar. Problemet var att allt kom med i uthyrnings-protokollet och ska därmed vara tillbaka till sitt originalrum imorgon när vi ska lämna tillbaka huset. Det tog ett par timmar att fixa. Det var en hel del som inte fanns med i protokollet (10 olika doftljus, ett lass ljusstakar, fem glasunderlägg och fem kiwi-fåglar i trä). Det hamnade på ett eget bord.

Köksfönstret har fått tillbaka sin glas-dekoration

Köksfönstret har fått tillbaka sin glas-dekoration


Saker att vara nöjd med: Mattvättmaskinen som visserligen väsnas och tar tid, men gör stor skillnad på smutsiga mattor. Gissa vilken sida jag har kvar.

Saker att vara nöjd med: Mattvättmaskinen som visserligen väsnas och tar tid, men gör stor skillnad på smutsiga mattor. Gissa vilken sida jag har kvar.


PrimulaSenaste veckan har jag ägnat rätt mycket tid på att städa förra huset, men jag har hunnit med att plantera lite färgglada primulor och påskliljelökar i nya mini-trädgården. Dessutom upptäckte jag att en av fuchsiorna har två blommor.
Fuchsia

Kategorier: Hemmaliv i England, Växter | Lämna en kommentar

Festkväll

Igår bjöd Js jobb anställda med respektive på nyårs-fest på ett hotell en halvmil bort. Uppenbarligen är det helt normalt att ha nyårsfest några dagar i efterskott i det här landet.
Barnen hade önskat sig indiskt, så vi värmde Chicken Korma till dem innan vi for. Dessutom hade jag köpt lyxiga chokladefterätter så de kunde ha sin egen fest här hemma.

Det var kul att träffa de på Js jobb igen. Många känner jag igen från när jag jobbade där i våras. Andra känner jag igen namnet på för jag har bjudit in dem till intervjuer. Sen är det en handfull fruar jag träffar då och då också. En av de första jag pratade med var helt nyanställd. Han började i Js grupp i måndags. ”Det är så trevlig stämning på det här företaget”, sa han. Och jag håller med. Det är en bra blandning med människor.

Under middagen satt jag och spanade runt för att se vilka jag känner igen och samtidigt jämförde jag olika klädstilar. Männen hade kostym allihop, så de var rätt lika. Det var mycket roligare att jämföra kvinnornas klänningar och övrig utsmyckning. Jag undersökte hur många av de engelska kvinnorna som såg uppenbart engelska ut och hur många icke-engelska som var klockrent icke-engelska. De typiskt engelska kommer i två kategorier:
1) Visar större parti av huden nedanför halsen än vad man egentligen har lust att se men är i övrigt hyggligt eleganta. Kommer ofta i högklackat, men något lägre går också bra.
2) Trashigare version som visar mer hud på andra ställen, som midjan eller väldigt mycket av låren. Dessa är aldrig eleganta och har hejdlöst höglackade skor. De kan komma barfota också, men då är det oftast sent på kvällen.
På kalaset var det ett antal engelska kvinnor av kategori ett, men bara en tvåa. Men merparten smälte ändå in bland alla utlänningarna.
Sydeourpeerna och turkarna såg ut ungefär som man väntar sig (festligt och elegant) likaså de svarta sydafrikanerna (fast det tog jag mer på hudfärg än klädsel). Svårast är det att se vilka som är vita sydafrikaner. Man får ta det på dialekten istället. Slänger de dessutom in ett ”jaa” eller ”ach” så vet man säkert.

Efter middagen var det dans till ett band som J karakteriserade som gubbrock. De gjorde riktigt bra covers av en massa kända dansvänliga låtar. Vi minglade lite och J pekade ut mannen han delar kontor med. Han är engelsk, men har bott i Norge några år, så han brukar prata lite norska med J bara för att han tycker det är kul att träna. Jag gick fram till honom och sa ”Ursäkta, är det dig man kan prata svenska med?”. Det dröjde ett par sekunder innan han insåg vad jag hade sagt, men efter det förstod han direkt vems fru det var. Sen pratade vi skandinaviska med honom och hans fru ett tag.

Många skulle sova över på hotellet, så när vi drog framåt midnatt var det fortfarande fullt ös. När vi kom hem sov barnen sött.

Slutligen en liten uppdatering på hemmafronten:
J och vår hyresvärd har äntligen lyckas få kontakt. Hyresvärden ringde faktiskt vid åttatiden häromkvällen, men till förra huset. Sen ringde han Js mobil men hamnade hos svararen för mobiltäckningen är usel på nya stället. Nu har han i alla fall lovat oss en ny diskmaskin, ny silikon till fogarna i duschen och att rörmokaren ska komma så fort han betat av de mest akuta ärendena. Det var tydligen rätt mycket att göra nu efter alla ledigheter, men troligen dyker han upp under veckan som kommer. Så just nu har vi lite mer hopp än tidigare.

Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar

Och fåret Shaun

Vår hyresvärd har ett namn som får mig att tänka på får, så det dröjde inte länge innan vi började kalla honom fåret S… Nu när helgerna är över gör J ett nytt försök att få tag på honom. I förrgår försökte J ringa honom ett par gånger, sen skickade han ett SMS och bad S höra av sig. Igår lyckades J nå honom på telefon men då satt S i bilen och kunde inte prata, men han lovade att ringa inom en timme, eller till kvällen. I morse fick J ett SMS med en ursäkt och löfte om att han ska ringa ikväll istället. Hur mycket sätter ni på att han hör av sig ikväll?

Toaproblemet var inte lika allvarligt som vi först befarade. En del äldre toaletter sluter tätt lite dåligt och tar in mer vatten hela tiden trots att tanken redan är full. Engelska toaletter har ett speciellt rör ut genom väggen och några cm till där överskottsvattnet rinner ut. Vår inkontinenta toalett droppar ut sitt överflöd snett ut mot tomtgränsen och in hos grannen. Det kommer alltså inget in i vår vägg som jag trodde innan.

Allmän varning för engelska toaletter med den här typen av spak; De är ofta svårspolade. Har de några år på nacken krävs ofta ett antal tryck och lite tur för att köra igång spolningen.

Allmän varning för engelska toaletter med den här typen av spak; De är ofta svårspolade. Har de några år på nacken krävs ofta ett antal tryck och lite tur för att köra igång spolningen.


Vårt beiga badrum har vi i alla fall piggat upp med en grön (maskintvättbar) matta och en grön hink för att spola med. Eftersom vattnet i toa-tanken inte kan användas för spolning gissar jag att vi bara har det för att irritera grannarna. Barnen har en blå matta i sitt badrum, men eftersom deras toa spolar på första försöket fick de ingen matchande hink.

Ni som ogillar skryt (eller tycker att jag är tillräckligt mallig som det är) kan sluta läsa här.

Ni andra kanske kan glädjas med mig att jag just fått väl godkänt på projektuppgiften för fortsättningskursen i programmering som jag gått senaste halvåret. Äntligen är sista delen på kursen klar. Sen början av december har jag kodat ett egenpåhittat program. Han som rättade skrev:

Jag är imponerad av detta arbete. Fantastisk trevligt att se hur du lyckas göra ett relativt komplext program förståeligt att använda … Mycket bra jobbat!

Ganska bra för en testare/projektledare/hemmafru, om jag får säga det själv. Förhoppningsvis underlättar det att hitta test-jobb med denna kurs i bakfickan. Annars får jag väl vara hemmafru ett tag till. Inte helt fel det heller.

Kategorier: Hemmaliv i England | 1 kommentar

Flytt-uppdatering

J och jag har jobbat på duktigt så nu är flera rum klara för inflyttning. Planen är att flytta in imorgon (fredag) så vi hinner provsova en natt innan barnen kommer tillbaka från Sverige på lördag. Vi hoppas att de kommer trivas i sina nya rum.

A får ett mycket större rum än på förra stället. På byrån sitter mysiga gänget och väntar på honom.

A får ett mycket större rum än på förra stället. På byrån sitter mysiga gänget och väntar på honom.

Ks nya rum. Husets bruna gardiner är bytta mot mycket snyggare.

Ks nya rum. Husets bruna gardiner är bytta mot mycket snyggare.

Bra saker:

  • J och jag får kommer ha ett arbetsrum med två skrivbord i, för första gången sedan barnen var stora nog att få varsit sovrum.
  • Nya huset börjar kännas som ett hem. Inte bara en beige uthyrningsenhet.
  • Vi börjar se slutet på flytten. Den här julens maraton är snart över.
  • Grannarna är trevliga. Den ena kände jag sedan tidigare. Hon är kul.
  • .
    Dåliga saker:

  • Värmepannan verkar koka när termostaten stoppar varmvattentillförseln till elementen. Det är nog därför den slår av sig själv.
  • Duschen på mellanvåningen har stora sprickor i kaklet.
  • Toan på mellanvåningen spolar bara om man har tur (mindre än hälften av gångerna).
  • Ledningen till samma toa läcker meddelade grannen. De får in vatten till sig. Om jag förstod det rätt är det bara utsidan av deras vägg som drabbas, men jag gissar att insidan av vår vägg påverkas. ”Det har varit så något år nu” sa hon.
  • Vår hyresvärd har fortfarande inte kommit eller hört av sig.
  • .
    Det är bara att inse; våra fördomar om engelsk byggnadskonst har nu blivit besannade. Året som gick hade vi bara en utomordentlig tur med boendet.

    Idag var vi hem till några bekanta för att hämta bord, stolar och torktumlare som ändå bara stod i deras garage och samlade damm. Vi stannade på kaffe och berättade anekdoter. De har tydligen haft problem med småstölder ett par gånger. En gång tog tjuvarna en prydnads-skottkärra med Flitig Lisa i. Flitig Lisa är en sån där växt som blommar överdådigt och som fäller en vansinnig massa vissnade blommor hela tiden. Om du är växttjuv så bör du undvika växter som fäller konstant. Våra bekanta följde blomspåren flera kvarter och hittade tillslut häcken som skottkärran trängts igenom in till en trädgård. Trädgården var full med unga män som inte såg samarbetsvilliga ut, så våra bekanta gick hem och ringde polisen istället. Polisen var först inte ett dugg intresserad av att hjälpa till att ta tillbaka en prydnadsskottkärra, men när de fick höra adressen blev det fullt pådrag. Det var tydligen en känd knarkhandlare som bodde där och nu hade polisen plötsligt en anledning att göra husrannsakan. Polisen kom senare tillbaka med skottkärran och blommorna (om än något tilltufsade). Tjuvarna tror jag blev åtalade för både det ena och det andra (bland annat stölder av fler blommor). Så slutet gott allting gott.

    Kategorier: Hemmaliv i England | Lämna en kommentar

    Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.