Redan för ett par år sedan fick jag höra att vinodlare i Champagne köper mark med lämplig jordart i England för att kunna fortsätta göra mousserande vin av Champagne-typ i framtiden om klimatändringar gör det svårare att få till det i Frankrike.
Vingården som damklubben besökte häromkvällen satsar däremot inte på Champagne-kopior. Ägaren var mer än tydlig med vad han tycker om den drycken: ”Värsta marknadsföring-tricket på flera hundra år”. Man odlar druvor som egentligen passar i varmare klimat, plockar dem innan de mognat ordentlig och sen ger långlagring på jäst smaken och bubblorna döljer hur surt det är egentligen.
Dessutom förutspådde han att en stor bubbla kommer spricka inom några få år. Massa nyrika engelsmän (fotbollsspelare mm) har köpt mark och börjat odla samma druvor som i Champagne. Det tar några år för vinstockarna att bli stora nog och sen ytterligare några innan bubblet är klart, så snart kommer England ha ett överflöd av bubbel som ingen vet om någon kommer vilja köpa.
Stället vi besökte satsar på många olika lite ovanligare sorters druvor som mår bra i lite tuffare klimat, men de har haft ett par år när det inte blev något alls på grund av sen frost respektive regnig sommar. Då var paret glada att de har deltidsjobb på annat håll också.
Först tog frun med oss på rundvandring. Vi fick se hunden som skrämmer bort fåglar och kaniner (fast kaninerna gräver bara mer hål, så det är en ojämn kamp). Sen fick vi se två rovfågel-liknande drakar på stolpar. Med lite hjälp av vinden flyger de själva och håller fler fåglar borta. Sen har de en tryckluftskanon som de skrämmer fåglar med när det är vindstilla och spegel-grejor som också hjälper. Huvudsaken är att man byter taktik ofta för annars inser fåglarna snart att det inte är farligt.
En gång blev en ornitolog lurad av en av drakarna. När han inte kände igen vad han trodde var en fågel så sa ägaren att det var ”a kite”. Vilket både betyder en flygande drake och rovfågeln glada. Men de redde snart ut missförståndet.
Efter rundvandringen fick vi smaka tre torra vita, ett rose- och ett rött vin. Alla smakade vin, men på nya sätt. Ett par var lite lika vin på druvor jag kände till sen tidigare, men resten hade helt nya smaker. Inte alls dumt. Ägaren berättade att han har ett rosa bubbel på gång, men det dröjer ytterligare ett par månader innan det kommer ut till försäljning.
För ett par år sedan regnade det precis när knopparna skulle slå ut vilket gjorde att på en av sorterna blev i princip ingen blomma befruktad alls. Tvärt emot vad jag trodde så blir det druvor ändå. Inte riktigt lika många, betydligt mindre, kärnfria och med mycket mer smak och sötma. På dem gjorde han ett sött desservin, som enligt honom blev riktigt bra. Tyvärr fick vi inte prova det.
På det hela taget verkar det vara fruktansvärt mycket jobb att ha vingård här och väldigt osäkert, men har man det som sin stora hobby så gissar jag att det är kul att experimentera med olika jäsningar och blandningar. Och framför allt att få smaka på slutresultatet.
AdWantage 