Lagändringar och incitament för skolorna

När K kom hem från London-besöket berättade hon hur det går till när man ska besluta om en ny lag:

Det finns två rum. I det ena rummet kommer någon med ett förslag, t ex att alla måste ha svarta soptunnor. De som håller med säger ”Aj” och de som inte gör det säger ”No”. Om det är svårt att höra vilken grupp som vann så får man ställa sig i varsin sida av rummet och sen räknas alla.

Sen skickas ett papper med lagförslaget till det andra rummet. Där inne sitter en massa experter. Doktorer och andra som vet mycket. De kanske tycker att det blir för mycket om alla måste ha svarta soptunnor, så de skickar tillbaka ett förslag om att bara skolorna måste ha det.

Då tycker de i första rummet att skolorna och företagen måste ha svarta soptunnor. När de till slut bestämt sig skrivs den nya lagen på ett papper och sen går man till drottningen. Hon har en stor fin tron med massa guld på och sen skriver hon under den nya lagen. Barnen fick se tronen, men inte träffa drottningen.

Barnen fick också träna på egen lagstiftning där de försökte komma överens om hur många pund i veckan skolbarn skulle få för att gå i skolan och hur mycket avdrag det blev om man inte skötte sig. Det verkar som att det var en intressant och lärorik dag.

K går sista året i primary school nu och häromdagen var det föräldramöte. Deras lärare Mr B pratade om nationella proven som är i slutet av läsåret och hur nervösa både föräldrar och barn kan vara inför det. Tydligen så spelar resultatet inte någon nämnvärd roll för den enskilda eleven. Istället används det för att bedöma kvaliteten på undervisningen på alla skolor och varje skolas resultat offentliggörs så man lätt kan hitta dem på internet.

Det är tydligt att skolan anpassar sig efter vad som mäts. Det som redovisas är dels hur stor andel av barnen som uppått nivå fyra i matte och engelska (fyra är den förväntade). Det bör ligga över 80% för en skola. Dels hur stor andel som uppnått nivå fem. På matte- och engelska-lektionerna på våra barns skola är eleverna uppdelade i fem grupper efter hur mycket de kan. Det här året kommer näst-bästa gruppen få stödundervisning för att de ska lyckas nå upp till nivå fem, så skolan får ett bättre officiellt resultat. Bästa gruppen räknar de med ska nå dit ändå och övriga grupper satsar på nivå fyra. I Sverige är det väl bara hur många (få) som får inte godkänt som räknas. Då blir självklart satsningarna annorlunda.

Lite roll spelar proven för den enskilda eleven eftersom resultatet ligger till grund för gruppindelningen när de börjar secondary school så undervisningen hamnar på rätt nivå för varje elev. Men Mr B sa att om någon fått dåligt resultat på grund av att de var supernervösa eller något annat så meddelas skolan de ska byta till så de hamnar i rätt grupp.