Gör om gör rätt

När J föreslog att vi skulle åka till havet igen, redan nästa helg, gav jag honom en lång blick. Klentrogen tror jag är ett bra ord här, skeptisk passar också. Men han tyckte att vi skulle göra ett nytt försök, men förbereda oss bättre den här gången. Så redan fredag eftermiddag packade vi för fullt och provianterade. Sen (!) skrevs lista vad som borde med och slutligen jämfördes allt som var nedstoppat med det som stod på listan. J googlade fram parkeringsplats, frukostställe med pannkakor och två lunchställen alldeles intill varann och precis vid stranden i Bournemouth.

Lördag morgon gick vi upp ganska tidigt, stoppade i oss minifrukost, packade det sista och dubbelkollade att alla väskor kom in i bilen. Tio i sju kom vi iväg. Det var nästan en timme tidigare än förra helgen och det visade sig vara helt perfekt. Det var redan en hel del bilar ute, men ingen köbildning än. När vi kom till parkeringsplatsen kvart över åtta var 75% av platserna fortfarande lediga och på frukoststället var det fortfarande ganska lugnt. Det var ett surf-inrett ställe precis vid stranden med goda pannkakor, smoothies och färskpressad juice, men ganska dålig musik. Medan vi satt där droppade det in fler kunder hela tiden. Det var en intressant blandning av ”vanliga” pensionärer, surfare i 50+-åldern och mot slutet lite barnvagnssällskap.

När vi kom ner till stranden funderade vi på vart tidvattnet var på väg. Vi sneglade på hur långt ner andra hade satt sig och valde en plats ganska nära vattnet. Sanden var jättefin, men på några ställen låg det lite små stenar. De var mer välslipade än stenarna i Portsmouth och en del av dem hade nog funkat bra för att kasta macka med om det inte hade varit så vågigt. Barnen hittade några taggiga skal också som vi inte räknat ut vad de hört till för djur. Det såg inte ut som sjöborre, för de brukar vara runda.

Medan barnen lekte i vattenbrynet låg J och jag och latade oss på filten i solen en stund. Sen gick jag till en av strandaffärerna och köpte solhatt och strandtält. Jag hade sett andra med strandtält och det var precis så där bra som jag hade föreställt mig. Dels kunde man lägga in alla grejor där så de inte blev så sandiga. Dels kunde man ligga i skuggan där temperaturen var helt perfekt. Så där låg vi och lyssnade till vågorna och alla människor runt omkring. Det var många som pratade ryska, men även andra språk (inklusive engelska) hördes. Det kändes som att vara på utlandssemester på någon badort. När barnen kom förbi fick de fruit shoots (juice blandat med vatten i häftiga små flaskor), scones och äpplen. J och jag badade lite också, men mest låg vi och latade oss i skuggan.

Vid tvåtiden hade barnen badat klart. K kände sig nöjd och A var så trött att han helt enkelt inte orkade mer. Vi packade ihop och gick till närmsta lunchstället. Där var det några lediga bord men en massa andra gäster och ganska rörigt, så vi gick vidare uppför backen till det andra stället J tittat ut. Det var betydligt mindre och väldigt lugnt i jämförelse. Ännu ett ställe med surf-tema och bland annat riktigt fina hamburgare. Man kunde välja till olika tillbehör på sin burgare. Barnen beställde med grillad ananas vilket gjorde burgarna ännu högre och svårare att äta, men det såg smaskigt ut. Till efterrätt åt vi lokalproducerad glass och sorbet. När vi beställde påpekade servitrisen att vissa av kulorna var sorbet och andra glass och hon undrade om det var ok. När vi sa att det gick bra förtydligade hon att alla tre kulorna kommer i samma skål, inte var för sig. Vi tyckte fortfarande att det var alldeles utmärkt. Och det var jättegott, men jag gissar att man inte blandar på det viset häromkring.

Efter maten hade A fått tillbaka lite energi och ville gå en sväng på piren, så det gjorde vi innan vi for hem igen. Trötta men lyckliga.