Av någon anledning som jag inte kan förklara så har jag alltid gillat att göra självtest av olika typer. Svara ja eller nej på en massa frågor, eller välj den av a, b eller c som stämmer bäst på dig. Men fram till nu har jag alltid hamnat mitt emellan och aldrig lyckats stämma in på något. Envist har jag testat vidare.
När jag sökte mitt första riktiga jobb och gjorde ett personlighetestest visade resultatet att jag svarade inkonsekvent. Som tur var lyckades jag snacka mig ur det och fick jobbet ändå. Jag drog till med ”flexibel och anpassar mig efter situationen” och det köpte de. Det låter mer positivt än inkonsekvent.
Då och då är det val och jag vet aldrig hur jag ska rösta. Så varför inte göra ett test. Men när testen visar att jag har lite gemensamt med tre partier och inget alls med övriga, så är det inte till så stor hjälp. Som tur är så ska man rösta till både kommun, landsting och riksdag, så jag brukar helgardera.
Testa om du är party-pingla eller tråkmåns – Nähä, ingetdera.
Tonåring – inte det heller. Känns ju bra ändå. K är det inte heller, trots att det var hennes tidning.
På en jobbsökarkurs fick jag göra det stora testet där man får en av 16 möjliga 4-bokstavsförkortningar efter att ha svarat på massor av frågor. Det visade sig att jag delvis passade i fyra av de sexton grupperna. Jag var mitt emellan introvert och extrovert. Mitt emellan förnuft och känsla. Hade de testat stolthet och fördom hade jag säkert hamnat på mitten där också.
Så medan alla andra andra på kursen satt där nöjda och glada med sina fyra bokstäver och foldern som berättade om just deras styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter så försökte den som ledde testet trösta mig med att jag troligen har lätt att förstå många typer av människor eftersom jag har mycket gemensamt med de flesta. Kan ingen ge mig några bokstäver!? ville jag fråga.
Aspbergertestet hade jag en del rätt på, men långt ifrån tillräckligt för att räknas. Vuxen-ADHD kanske en gnutta närmre, men inte godkänt.
Men igår kom äntligen genombrottet. Jag läste i någon tidning om högkänslighet med en länk till ett test. För första gången någonsin fick jag tillräckligt många rätt för att få godkänt. Testet gav mig min första riktiga förkortning: HSP (Highly Sensistive Person). Det stod även att 15-20% av alla människor är högkänsliga, så risken är väl stor att det snart är jättetrendigt att vara HSP nu när begreppet börjar bli känt. Lite som på 90-talet när jag fick mus-arm och alla andra hade det också, samtidigt. Det kändes lite beige. Tills vidare ska jag i alla fall njuta av att jag äntligen fått några egna bokstäver precis som alla andra.