Några av byarna häromkring har mycket av den där bygemenskapen som engelsmän drömmer om. Åtminstone de engelsmän som vill flytta till en by på landet. Där finns olika grupper som träffas, man sätter upp teaterföreställningar, ordnar välgörenhetstillställningar, träffas på bypuben och kämpar för att skolan ska få vara kvar. Ofta finns det flera små företag i byn också, även om de flesta pendlar. Ävan nykomlingar blir varmt omhändertagna bara de hjälper till att baka kakor till förmån för kyrkan, följer med på onsdagspromenaderna eller på något annat sätt visar att de vill vara med. Jag har flera gånger hört folk berätta om bekanta som bara skulle hyra ett hus någonstans en kortare period och sen blivit kvar i någon av dessa byar i 20 år för det är ju så trevligt.
Igår hade kyrkan i en av dessa byar sin traditionella ”summer fete” (sommarfest) med raffel tickets (lotter), stånd där man säljer kakor mm, lekar och tävlingar för hela familjen och möjlighet att gå upp i kyrktornet. Min plan var att ta med familjen och kameran och utforska denna del av engelsk landsbygdskultur.
På morgonen var det strålande sol och blåsigt. Vid det här laget har vi lärt oss att det betyder snabba väderskiftningar. När det var dags att åka till sommarfesten så kom de första regndropparna och prognosen såg inget vidare ut. Ska vi ta barnen på bio istället? viskade J och jag nickade. Jaaa! tyckte barnen om den idén. Så resten av familjen drog till grannstaden och tittade på filmen Epic som de tyckte var bra. Jag var inte så sugen på bio. Istället stannade jag hemma och låtsades vara hemmafru för några timmar igen. Med tvättmaskinen och diskmaskinen igång la jag mig på soffan i vårt conservatory (uterum), tittade på molnen och njöt av regnet som då och då smattrade mot glastaket. Lite senare var det sol igen och då passade jag på att handla. Det ska verkligen bli skönt om någon vecka när jag kan minska ner på jobbandet igen. Efter nästa vecka räknar jag med att inte behöva åka till jobbet varje dag längre.
Från vårt conservatory såg jag en fågelunge på staketet mot grannen. Efter en stund dök en förälder upp också så då räknade jag ut att det var en koltrast. Bildkvaliten är inte den bästa för ljuset speglar sig i glasväggen och jag vågade inte flytta på mig av rädsla att skrämma bort fåglarna.
AdWantage 