I fredags möttes delar av damklubben för promendad. Regnet strilade ner och de tre första som kom (jag inkluderad) hade redan promenerat till träffpunkten så vi använde det som ursäkt för att gå rakt till ett fik i stan. En fjärde dam kom i bil, men hon propsade inte på att promenera längre än till fiket.
Över varsin kaffe (mer eller mindre utspädd med mjölk) gled samtalet snart in på planerade husbyggen i stan. Vår stad har ca 10.000 invånare och grannstaden som den i princip sitter ihop med har 8.000. Planen är att hus för ca 10.000 personer ska byggas här de närmsta 10 åren. En ganska saftig ökning som många protesterar mot, särskilt som det redan nu är trångt med alla bilar i centrum och politikerna inte verkar ha någon bra plan för hur det ska hanteras.
Utbyggnaden är alltså ett återkommande samtalsämne som verkar engagera de flesta jag träffar här i stan. Ett annat är att så många affärslokaler står tomma i centrum. Sedan det nya köpcentrumet kom för fem år sedan är det många småbutiker som fått slå igen. Jag har inte vågat nämna att en utbyggnad på bostadssidan kanske ökar kundunderlaget i centrum.
När vi satt där över våra koppar med kaffe / vuxenvälling berättade G lite mer om protestgruppen som hon varit med och dragit igång. De har redan en hemsida, G och en till ska finansiera flygblad som de tänkt dela ut i alla hushåll och om några dagar är det dags för första officiella mötet där de ska välja ordförande mm. Jag kommer på mötet, säger L direkt. Det kommer ändå byggas en massa, men är man inte med och protesterar så har man ingen rätt att klaga efteråt, tycker hon. L har varit politiskt aktiv tidigare (folkvald på lokalnivå) och har koll på hur det går till. Det gäller att protestera så mycket man bara orkar, så kanske vi kan göra någon liten sak bättre i alla fall, säger hon entusiastiskt. Jag är lite för ny i stan för att vilja engagera mig i något sånt här, men det är kul att höra diskussionerna. Samtalet fortsätter på temat ”nybyggen där man glömde tänka efter”, t ex mer bostäder i ett område där det redan nu är problem med att avloppsvatten kommer upp i folks hus när det regnar och områden precis i utkanten av staden men utan trottoar eller gångbana sista biten för att gå till stan.
Lokalpolitiken är för övrigt den sandlåda man förväntar sig i en liten stad. Ena veckan får vi flygblad från ena partiet vars frontfigur stolt poserar vid ett nytt övergångsställe som kommer göra det så mycket säkrare att gå över vägen. Nästa vecka är det från andra partiet som påpekar att det var faktiskt de som beslutade om finansieringen av övergångsstället när de styrde i stan. Sen är det tidningsrubriker om att de offentliga toaletterna i stan ska bort och hur mycket de kostar varje år. Följt av flygblad med att vi ska minsann inte ta bort toaletterna, vi ska byta ut dem mot modernare. Ett tag hade de (enligt tidningen) lagt ner förlossningen i stan, men sen blev det dementerat. Den skulle bara renoveras och på nyöppningen var frontfiguren där och poserade för foto. Det är ca 1,5 mil till två betydligt större städer och mindre än tre mil till en ordentligt stor stad och vi har egen förlossning. Jag kan förstå om Kiruna vill ha kvar sin förlossning för det är massa mil till närmsta ställe, men här! Men kanske kommer det väl till pass om det flyttar in en massa blivande barnfamiljer i alla de nya husen.
För några veckor sedan var det fyllnadsval till en topposition i lokala styret (tidigare personen hade dött oväntat). På en torsdags-promenad med nationella hälsogänget träffade jag ena kandidaten. Hon berättade att hon tidigare hade tillhört ena partiet men ledsnat ut på att partierna bara gnällde på varann istället för att fokusera på vad som är bäst för stan, så hon hoppade av. Nu ställde hon upp som oberoende istället. Häromveckan sågs vi igen och då kunde jag gratulera henne till vinsten i valet. Gissar att det är fler som tröttnat på de sittande partierna.
Så här mycket politik har jag inte utsatt mig för i hela mitt tidigare liv. Vet inte riktigt hur det blev så här. Det var inte med flit.
På skolan var det utklädningsdag (igen) häromdagen. Alla som ville klädde ut sig till en favoritfigur från någon bok. K var Yotsuba, en japansk flicka. Kimonon är från ett japanskt bad i Stockholm som hennes morfar varit på flera gånger och därför hade fler badrockar än han behövde. Vi kortade den 15cm och satte på en av mina scarfsar (visste väl att det var bra att ta med mer än man tror man kommer använda). Med ett par tofsar i håret blev hon jättefin, eller hur?
För några dagar sedan när det var varmt och soligt passade vi på att göra lekparken osäker tillsammans med några klasskompisar.
I helgen besökte vi ett ställe med modelljärnväg och hus i 1920-tal stil. Oerhört välgjort och detaljerat. Blommorna till höger om dörren är ca 1 cm höga.
AdWantage 