Högmod går före fall?

Jag fick ganska snabbt igen för mitt senaste blogg-inlägg. I morse när vi vaknade var det ett par cm kramsnö ute. Det ingick inte i min plan. Jag var klar med vinter för den här gången. Barnen funderade på om de vekligen kunde ha sina vinterstövlar. Alla andra kommer säkert i sina svarta skol-skor. Men när vi kom till skolan hade både barn och vuxna sina gummistövlar i alla möjliga färger och mönster. Tunna stickade fingervantar var också vanligt. Inget vidare i blöt kramsnö…

Efter mycket om och men är jag nu lycklig ägare till mitt första checkhäfte någonsin. Äntligen ska jag kunna betala skolutflykter för barnen, avgifter till föreningar och annat. Så snart vi fått in lite pengar på kontot förstås.
För några dagar sedan gick J och jag till banken. Vi hade med hyreskontrakt och gas-räkning för att bevisa att vi bor här. Dessutom pass och ett rekomendationsbrev från J:s företag. Hyreskontraktet dög inte, enligt bankens lista och på gas-räkningen stod bara Mr & Mrs och sen J:s hela namn. Så med det vi hade med oss kunde bara J få ett konto, jag kunde inte dela det med honom. Jag undrade om vigselbevis skulle duga. Bankmannen ringde något samtal och kom fram till att det fick duga ändå. Väl hemma kom vi på att vi inte fått någon IBAN-kod till vårt konto. Det behövs för att kunna föra över pengar från utlandet. Nästa dag gick jag tillbaka igen. Nu var det tydligt att jag var accepterad och att vi bor i en ganska liten stad. Jag behövde varken säga mitt namn eller kontonummer. Vår bankman ordnade numret åt mig ändå.
Nu har jag betalkort, kod och checkar. Väntar bara på att våra pengar från Sverige ska komma hit. Tills dess håller jag mitt svenska kreditkort varmt.